The Baltic Sea is one of the world?s most polluted seas. Increased discharge of nutrients due to greater populations of people, together with a slow water exchange, creates great stress on the sea. Too much nutrients leads to increased growth of algae and causes problem in the ecosystem. Even if we reduce nutrient discharge the problem still exist in the ocean. When algae dies and sinks, more nutritional substances is produced called "internal eutrophication". This phenomenon will grow in the future due to a warmer climate and the problem is spreading towards the coastal zone, which is an important site for fish recreation. By removing the abundance of algae, the nutritional and toxic substances are reduced and the algae biomass can be a future resource for biofuel production..

Detta examensarbete på kandidatnivå i Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola är en studie av översiktsplanering över Kustzonen. Syftet med uppsatsen att identifiera svårigheter och möjligheter med Kustzonsplanering inom översiktsplaneringen genom att utifrån teorin analysera hur ett antal valda kommuner arbetar med Kustzonsplaneringen och dess frågor i respektive översiktsplan med utgångspunkt i frågeställningen som lyder följande: ? Hur behandlas Kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna? ? På vilket sätt tillvaratas relevanta miljömål, riksintressen och lagstiftning i kommunernas Kustzonsplanering enligt översiktsplanerna? ? Vilka planeringsfrågor hanteras på översiktlig nivå inom Kustzonsplanering? Fallstudien består av en analys av Blekinge Läns fyra kustkommuner Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen utgår från forskningsfrågorna. För att få en bakgrund och ett stöd till fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.

I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1.

Detta examensarbete på kandidatnivå i Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola är en studie av översiktsplanering över Kustzonen. Syftet med uppsatsen att identifiera svårigheter och möjligheter med Kustzonsplanering inom översiktsplaneringen genom att utifrån teorin analysera hur ett antal valda kommuner arbetar med Kustzonsplaneringen och dess frågor i respektive översiktsplan med utgångspunkt i frågeställningen som lyder följande: ? Hur behandlas Kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna? ? På vilket sätt tillvaratas relevanta miljömål, riksintressen och lagstiftning i kommunernas Kustzonsplanering enligt översiktsplanerna? ? Vilka planeringsfrågor hanteras på översiktlig nivå inom Kustzonsplanering? Fallstudien består av en analys av Blekinge Läns fyra kustkommuner Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen utgår från forskningsfrågorna. För att få en bakgrund och ett stöd till fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.