Sök:

Sökresultat:

458 Uppsatser om Kursplaner - Sida 1 av 31

Litteraturläsning och nya kursplaner i svenska : En studie av övergången till GY11:s kursplaner i svenska med avseende på litteraturläsning

Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande Kursplaner i svenska och i förslget på nya Kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika Kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets Kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande Kursplaner i svenska och förslaget på nya Kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s Kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning.

Lokala kursplaner, en politisk nyck? -En granskning av lokala kursplaner, vad som överförs, förändras

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala Kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella Kursplanerna till de lokala Kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala Kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella Kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

Geografi förr och nu / Geography Now and Then

Syftet med vårt arbetat är att undersöka geografiämnets historia och utveckling samt att analysera vilken bild eleverna har av ämnet idag. Vi har valt att analysera Kursplaner och läroböcker från 1900-talet samt utföra en enkätundersökning bland årskurs 9 eleverna på en större skola i Skåne. Vår undersökning av Kursplaner och läroböcker visade att läroböckerna följer Kursplanerna och att Kursplanerna förändras med samtiden. Enkätundersökningen visade på att naturgeografin dominerar men att deras förståelse för geografi är förhållandevis god..

Rytmen i skolan : En historisk analys av rytmbegreppets plats i musikämnets kursplaner

I vårt västerländska samhälle där musik är en stor del av mångas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundläggande byggstenar bort. Rytmen är en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehåll behandlar rytm som begrepp, läroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans Kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig på användningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare år, årskurs sju, åtta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lärare kan tolka och förhålla sig till Kursplaner.

Att arbeta med Skolverkets och Transportstyrelsens mål : Gymnasieskolans Transportutbildning

De elever som går på gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nå Skolverkets kunskapskrav. För att erhålla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nå målen enligt Transportstyrelsens (TS) Kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som påbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha gymnasieexamen för att erhålla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt släp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltså följa dubbla Kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lärare på olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av Kursplaner och andra reglerande dokument.

?Man måste tänka lite annorlunda? : - En studie om hur pedagogerna inkluderar elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter särskolans Kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet är att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter särskolans Kursplaner i grundskolan samt vilka förutsättningar som krävs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som undervisar elever som läser efter särskolans Kursplaner i grundskolan i de tidigare åldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det är stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsättningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende på om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

Ett splittrat ämne: Konceptioner av svenskämnet i grundskolans styrdokument och lokala kursplaner. A split subject: Conceptions of Swedish as a Subject in the Policy Documents and Local Syllabuses for the Nine-year Compulsory School

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka olika uttryck för svenskämneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala Kursplaner för grundskolans senare år i ämnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hämtat och sammanställt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala Kursplanerna för att avslutas med en jämförelse mellan de båda. Resultatet pekar på stor splittring i ämnessyn i såväl styrdokumenten som i de olika lokala Kursplanerna, både inom enskilda och vid jämförelse av olika dokument. De dominerande ämneskonceptionerna skiljer sig åt mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..

Kursplaner : studier av skillnader och jämförelser om kursplaner i svenska från Lgr 80 och Lpo 94

Med denna studie har jag undersökt om och på vilket sätt svenskundervisningen i grundskolan har förändrats utifrån Lgr 80 och Lpo 94, både vad gäller lärares erfarenheter och åsikter om eventuell förändring i undervisningssättet samt i kursplanstexter. Vad gäller Lpo 94 är det de reviderade Kursplanerna från 2000 som studerats och jämförts med Lgr 80. Tre lärare med olika bakgrund och med erfarenhet från undervisning i de båda Kursplanerna har intervjuats och deras svar jämförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna anser sig äga en större frihet att lägga upp sin undervisning utifrån Lpo 94 samt att Lpo 94 sätter eleven som individ i fokus. Lärarna påpekar också vikten av erfarenhet i sina yrken.

Elevers förståelse av kursplaner i relation till deras KASAM : En tidig studie om hur implementeringen av den nya läroplanen hittills gått

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elevers förståelse av Kursplaner påverkar deras förmåga att hantera studieutmaningar i skolan. Med anledning av att en ny läroplan nyligen implementerats är vi intresserade av hur införandet hittills har påverkat eleverna. Studien är baserad på sex intervjuer med gymnasieelever.  Studien är kvalitativ där respondenternas inre tankar och upplevelser om relationen mellan Kursplaner och studier utgör studieobjektet.Uppsatsen har sina teoretiska utgångspunkter i den sociologiska teorin KASAM, vilket står för känsla av sammanhang. KASAM består av de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som kan beskrivas som förmågor en individ kan inneha. Hur starka dessa förmågor är hos individen avgör hur bra denne kan hantera omständigheter.

Geografiska traditionstraditioner : En studie av de geografiska traditionernas närvaro i kursplaner och hos yrkesverksamma SO-lärare i grundskolans senare del

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare Kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för Kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare Kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.

Historieläraren, läroplanerna och kursplanerna : en intervjustudie om lärarens medvetenhet om förändringar över tid i styrdokumenten och villighet att genomföra dem

Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielärarnas relation till läroplaner och Kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig på att undersöka huruvida historielärarna medvetet eller omedvetet är villiga att förändra sig själv, sitt arbetssätt och sin yrkesperson när nya direktiv kommer uppifrån i form av nya läroplaner och Kursplaner. Undersökningen baseras på fem olika djupintervjuer med historielärare som arbetat sedan som senast år 1979 och därmed upplevt minst två olika läroplaner med tillhörande Kursplaner. Totalt ingick i undersökningen läroplanerna från år 1965 och de två efterföljande läroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994.Resultatet av undersökningen blev att lärarna är positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och användas men de säger samtidigt att det är upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stå för. Lärarna kunde uppvisa att de märkt av skillnader mellan de olika läroplanerna och Kursplanerna samt ge såväl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem.

Litteraturens roll i undervisningen : En jämförande studie om litteraturens utrymme i svenskämnets kursplaner i Lpf 94 och Gy11.

Syftet med denna studie är att jämföra litteraturens, skönlitteraturens och läsningens utrymme i svenskämnets Kursplaner i Lpf 94 och Gy11. Studien belyser även hur fyra ämneslärare i svenska förhåller sig till de nya Kursplanerna och om deras arbetssätt har förändrats angående litteratur och läsning i och med de nya Kursplanerna. I studien har tre metodstrategier använts för att besvara frågeställningarna; två typer av textanalyser, en kvantitativ och en komparativ, samt en kvalitativ intervjustudie. Resultaten av textanalyserna uppvisar både skillnader och likheter mellan Kursplanerna. Detta resultat stöds av lärarintervjuerna..

På väg mot målet?: en studie angående lärares uppfattningar om måluppfyllelsen i kemi och fysik

Syftet med studien var att med grundskollärares perspektiv få en inblick i hur Kursplanernas mål för år 5 inom kemi och fysik, kan tolkas och anses bli uppnådda. För studien valdes kvalitativa intervjuer som utfördes med sammanlagt åtta stycken grundskollärare. Resultatet visade att lärarna tyckte att det var svårt att tolka begreppen i Kursplanerna och att förstå alla mål. Samtliga lärare verkade ha en klar uppfattning om vad skolans uppdrag var och att det var strävansmålet lärarna skulle arbeta mot, även om det visade sig att det var uppnående målen låg i fokus. När de gäller måluppfyllelsen så ansåg lärarna i år 4-6 att de uppnådde Kursplanernas mål för år 5, men det enligt deras egna lokala Kursplaner och inte de nationellt fastställda..

Läromedlet Samhälle i dag : En analys av läromedlet Samhälle i dag från 1988 och 2007 samt Lgr 80, Lpo 94 och Kursplaner i Samhällskunskap

Inom det svenska skolväsendet finns det en rad bestämmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestämmelser återfinns i den dagsaktuella läroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör själv vilket material/läromedel som skall användas i undervisningen, då det finns ett stort utbud av läromedel att välja mellan. Det valda läromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det är därför viktigt att det är det mest lämpliga läromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som ställs på undervisningen..

Nya kursplaner kräver nya uttrycksformer : En innehållsanalys av kursplaner inom GY11

I gymnasieskolans nya läroplan står att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. För att klara kursernas kunskapskrav måste eleven inneha eller utveckla en mängd olika förmågor. I den processen behöver läraren vara en delaktig handledare som också kan förstå och göra en rättvis bedömning av elevens utveckling. I undervisningen är det skrivna och talade språket den vanligaste uttrycksformen. Forskningen detta arbete tittat på visar att ny teknik inte bara möjliggör nya uttrycksformer utan att det även förändrar hur vi tänker.

1 Nästa sida ->