Vårt arbete består av en empirisk undersökning där vi med kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lärare i grundskolans tidigare år tolkar Kursplanen i geografi, och hur de omsätter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i Kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla på geografiämnets bredd och möjligheter. Geografiämnet har en särställning då det är tvärvetenskapligt och står med ett ben i samhällsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fått diskuteras också utifrån en sociokulturell kunskapssyn.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare Kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya Kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att Kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att Kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än Kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya Kursplanen Svenska 1..

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan Kursplanen i svenska från år 2000 och Kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya Kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya Kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya Kursplanen i svenska i jämförelse med Kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att Kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

Med syfte att analysera två metoder för läs- och skrivinlärning samt att jämföra dessa med den nu rådande Kursplanen i svenska har vi genomfört en textanalys av dessa. Frågeställningarna vi ställt för att besvara vårt syfte berör metodernas arbetsupplägg, vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna samt innehållet i Kursplanen. Materialet som samlades in var texter som berör de två metoderna samt Kursplanen i svenska med tillhörande kommentarsmaterial. För att bearbeta och analysera materialet genomfördes först en innehållsanalys och därefter en analys av lärande utifrån olika lärandeperspektiv, vilka var våra analysverktyg. Slutligen jämfördes metoderna med Kursplanen för att säkerställa att metodernas innehåll motsvarade det som står uppställt i Kursplanen.Arbetet har resulterat i kunskaper om hur metoderna förhåller sig till Kursplanen samt vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna.

Denna uppsats behandlar tidskriften Populär Historia. Tidskriften används av många skolor och jag har själv använt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med Kursplanen för historia A på gymnasiet. För att få en bra bild av både Populär Historia och Kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jämförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.Innehållet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstånd med Kursplanen utan skiljer sig på många punkter.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan Kursplanen i svenska från år 2000 och Kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya Kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya Kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya Kursplanen i svenska i jämförelse med Kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att Kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

Detta arbetets syfte var att ta reda på hur grundskolans kursplan i ämnet svenska synliggörs och tillämpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av Kursplanen i svenska i grundskolan, enkätundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. Enkätundersökningen hade tio informanter, två lärare intervjuades och observationerna gjordes på två lektioner.         I resultatet framkom att lärarna som deltog i enkätundersökningen ansåg att Kursplanen i svenska i grundskolan var något positivt. De nackdelar som kom fram var att Kursplanen ansågs som ?luddig? och att den borde konkretiseras något.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan Kursplanen i svenska från år 2000 och Kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya Kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya Kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya Kursplanen i svenska i jämförelse med Kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att Kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad Kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i Kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i Kursplanen..

Vårt syfte med den här rapporten är att skildra samt öka förståelsen för hur musiklärare tolkar den nationella Kursplanen samt hur stort inflytande denna har på den lokala Kursplanen. Vidare vill vi studera hur lärarna anser sig omsätta den lokala Kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrån sex kvalitativa intervjuer från lärare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vårt resultat. Vårt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vårt resultat att våra informanter har speglat sin undervisning beroende på vilken kursplan som var rådande då de själva utbildade sig till lärare.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapsutvecklingen angående ämnet slöjd. Studien består av två delar. I den första delen jämförs Kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lärare i slöjd ser på Kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet används, samt hur de motiverar ämnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av åtta slöjdlärare.Studien visar att lärarna anser att delar i Kursplanen i slöjd i Lgr11 är otydliga, samt att det råder stor spridning i hur mycket och på vilka sätt dokumentet används.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan Kursplanen i svenska från år 2000 och Kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya Kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya Kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya Kursplanen i svenska i jämförelse med Kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att Kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

Uppsatsen handlar om hur författare av läroplanen samt lärare i SO ser på den nya läroplanen och Kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet är att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i ämnet geografi vilket har medgett förändringar i hur ämnet ska bearbetas. Förändringarna har skett bland annat genom ett centralt innehåll samt nya kunskapskrav. Undersökningen bearbetas med hjälp av läroplansteori samt tidigare skriven litteratur angående kursplaner och geografi. Läroplansteori ska ge en förståelse för de olika rummen där läroplanen utformas. När läroplanen och specifikt Kursplanen i geografi skrevs så uppstod det olika tvister, bland annat angående namngeografins plats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya Kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år.

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av Kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i Kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.