Flickor har under de senaste decennierna presterat bättre än pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbättrats skall naturligtvis ses som en framgång; samtidigt måstelikvärdigheten och jämställdheten i skolan värnas och pojkarnas sämre resultat tas på allvar. Härhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa är att just stödja enlikvärdig bedömning och betygssättning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utsträckning än pojkar får ett högre Kursbetyg jämfört med det betyg de fick på detnationella provet i samma kurs. För ämnet engelska i gymnasiet så gäller även samma negativaförhållande för pojkarna när det gäller avvikelse som ger ett lägre Kursbetyg än provbetyg, det villsäga pojkar får i högre utsträckning än flickor ett lägre Kursbetyg jämfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen är att svara på frågeställningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga Kursbetyget kan avvika från provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser är kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frågor har en mindre kvalitativ studie genomförts där fyra engelskalärare pågymnasiet har intervjuats.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras på intervjuer med tre lärare som undervisar i fysik och/eller matematik på gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att får en inblick i hur dessa lärare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna på vilket sätt de löpande bedömningar som görs under kursens gång ligger till grund för den summativa bedömningen eller Kursbetyget, och kan användas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhållande till målen för kursen. Resultaten visar att lärarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat på det centrala innehåll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar också att kvaliteten eller nivån på de förmågor som bedöms inte är oberoende av centralt innehåll.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvärdighet i betygsättningen som finns på lärar- respektive skolnivå. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och Kursbetyg i gymnasieskolan används som mått på bristande likvärdighet. Studien bygger på betygen från runt 1300 elever i åtta skolor under sex år i en mindre svensk kommun. Flernivåanalys används för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten är att lärarnivån dominerar skolnivån stort i de studerade ämnena som är svenska, engelska, matematik, no-ämnen samt idrott och hälsa.

SammanfattningDetta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers Kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring det nationella provets utformning och användande.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras på intervjuer med tre lärare som undervisar i fysik och/eller matematik på gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att får en inblick i hur dessa lärare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna på vilket sätt de löpande bedömningar som görs under kursens gång ligger till grund för den summativa bedömningen eller Kursbetyget, och kan användas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhållande till målen för kursen. Resultaten visar att lärarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat på det centrala innehåll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar också att kvaliteten eller nivån på de förmågor som bedöms inte är oberoende av centralt innehåll.

SammandragLena Edander, 2013: Bedömaröverensstämmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelenI denna undersökning studeras hur hög bedömaröverensstämmelse som nås då fem av varandra oberoende bedömare betygssätter 30 elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur hög bedömaröverensstämmelse som nås, men även att försöka finna svar på varför lärarnas bedömning emellanåt varierar.För att undersöka detta har lärarnas betygssättning av elevtexterna sammanställts och beräkningar av bedömaröverensstämmelsen genomförts med avseende på procentuell överensstämmelse, korrelation samt standardavvikelse. Resultaten av beräkningarna har sedan analyserats och slutsatser angående orsaker till avvikelser i betygssättningen har gjorts angående tre elevtexter där bedömningen varierar mycket.Resultatet visar att en överensstämmelse på 35 % nås mellan lärarna. Orsaker till varierad bedömning av de tre utvalda elevtexterna står att finna bland annat i olika tolkning av uppgiften samt olika tolkning av matrisens aspekter. Slutsatsen blir att lärare bör sambedöma elevtexter för att få en mer rättvis betygssättning.

Syftet med det här arbetet är att undersöka det nationella provets betydelse för Kursbetygen på SFI. Det nationella provet utgör ett av de verktyg för bedömning som pedagogerna har att tillgå och dess syfte är att fungera stödjande vid betygsättningen. Tidigare rapporter som genomförts av Skolverket har visat att de nationella proven på SFI har en status som ligger nära examensprov och att de ofta fungerar styrande vid betygsättningen. Den här studien bygger på resultaten från två undersökningar. Dels undersöks och analyseras hur pedagoger på en SFI-skola ser på det nationella provets betydelse för Kursbetygen, och dels undersöks vilken korrelation som finns mellan nationella prov-betyg och Kursbetyg under en termin på samma skola, samt om någon skillnad i provets betydelse förekommer vid betygsättningen av elever med olika studieformer. Resultaten från den första undersökningen visar att pedagogerna uppfattar en skillnad i provets betydelse för elever i olika studieformer. Dock visar sig inte denna uppfattning bekräftas av den andra undersökningen som speglar betygsresultaten.

SammanfattningSkolverket beslutade 2006 att tillåta symbolhanterande räknare på nationella prov i matematik för alla gymnasieelever från höstterminen 2007. Beslutet debatterades flitigt t.ex. i tidskriften Nämnaren.Prototypen till en ny symbolhanterande räknare testades i sju ?pilotklasser? vid fyra svenska gymnasieskolor från december 2006. Jag har följt två av dessa klasser t.o.m.

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov på kursen. På de flesta yrkesförberedandeprogrammen är det över 40 procent av eleverna som inte får godkänt på detta kursprov och 30 procent av eleverna förväntas få ?Icke godkänt? i Kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg, är bristen på motivation. Det finns därför ett stort behov av att se över vilka förändringar som kan utföras i de teoretiska ämnena för att öka elevernas motivation och självförtroende på de praktiska programmen.

Syftet är att utifrån ett uppfattningsperspektiv se hur väl gymnasieeleverna uppfattar kursmålen i samhällskunskap A. För att underbygga syftet används frågeställningar för att kunna lokalisera eventuella differentieringar i uppfattning, dessa är: genus, program samt prestation. Undersökningen gjordes på tolv elever från tre olika program, fyra elever från varje program, varav hälften pojkar och hälften flickor samt en av vardera genus i varsin del av betygsskalan i det undersökta ämnet. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats. I bakgrunden tas tidigare forskning angående målstyrning upp.