Det generella syftet med detta examensarbete är att utreda om kommuner och landsting kan frångå upphandlingsregleringen vid tillsättningar av kundvalsföreträdande tjänster, vilken påverkan Kundvalssystem har på mindre oetablerade företag samt hur detta påverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att två nya EG-direktiv på upphandlingsområdet inte implementerats i svensk rätt inom den angivna tidsfristen, belyses frågan ur både ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv.Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt där det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet påvisas gällande rätt utifrån ett deskriptivt förhållningssätt för att i det tredje penetrera Kundvalssystemet utifrån ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanställning har utmynnat i följande slutsatser.Kundvalssystem har sedan starten i början på 1990-talet utvecklats till att bli ett användbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frågan om laglig tillämplighet förbisetts. För att upprätthålla ett rättssäkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige.Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlängningen genererar lägre kostnader.

Kvalité i äldrevården är något det bland politiker talas väldigt mycket om, men som det ur ett vetenskapligt perspektiv relativt sett inte har skrivits mycket om. Sätten att organisera sin äldrevård runt om i landet skiljer sig vitt åt och säkerligen har detta effekter på kvaliteten. Ett sätt att organisera sin äldrevård är via Kundvalssystem, där kunden får en vårdpeng som kunden väljer var och hos vem den vill bruka tjänsten inom kommunen. En kommun som kommit långt i sitt utvecklande av Kundvalssystemet är Nacka kommun. Med hjälp av enkätundersökningar, intervjuer och andra empiriska studier har vi försökt att utvärdera om kvaliteten inom äldrevården i Nacka kommun har blivit bättre eller sämre sedan införandet.

De senaste årens strukturella förändringar i svensk hälso- och sjukvård har påverkat vårdpersonalen i det sjukvårdande arbetet såväl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig återkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lärande och förnyelse i omvårdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvårdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fångar studenternas utbildning som kan användas i omvårdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvårdnadsarbetet.

Bakgrund Den 1 januari 2010 började lagen om valfrihetssystem tillämpas inom primärvården i Sverige och det innebär att samtliga landsting ska ha infört vårdval, ett system där medborgare får välja vilken vårdenhet de vill vända sig till. Det är en av de senaste reformerna som har skett inom den svenska sjukvården och ett aktuellt ämne som har bidragit till diskussioner. Förespråkare menar att valfrihet är en självklar rättighet, medan kritiker hävdar att patienter är för dåligt informerade eller för sjuka för att kunna fatta rationella beslut. Det kan vårdgivare utnyttja genom att överbehandla patienterna. Vidare anser de att systemet endast bidrar till ökade kostnader.Syfte Syftet är att utvärdera hur vårdvalsmodeller har fungerat inom primärvården för att identifiera nyckelfaktorer som landstingen kan ta hänsyn till för att utveckla sina modeller.Genomförande Uppsatsen är en fallstudie av vårdval som har genomförts med hjälp av teorier, tidigare studier och intervjuer med insatta personer i fyra landsting, landstinget Halland, landstinget i Östergötland, landstinget Västmanland samt Stockholm läns landsting.Resultat Viktiga faktorer som har identifierats för ett fungerande vårdval är valmöjlighet, information samt ett väl utformat ersättningssystem som minskar risken för selektering, s.k.