Sök:

Sökresultat:

3 Uppsatser om Kultursamverkansmodellen - Sida 1 av 1

Proppen har gått : En analys av diskursen kring Kultursamverkansmodellen

This essay aims to map the ideas behind the Swedish cultural reform called Kultursamverkansmodellen, and how the ideas are forming a discourse. Furthermore it examines the social praxis on the three levels that constitutes the model. The three levels are the state, the region and culture creators/civil society. This is a qualitative study based on primary and secondary sources collected on the three levels. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, on Michel Foucault?s lecture on The Discourse of Language, and on New Public Management.

Den korta armen : En studie i mångfald och armlängdsavstånd i kultursamverkansmodellen

The name of the study means ?The short arm - a study in diversity and arm?s length in the cultural collaboration model?. Right now there is a reform in the Swedish cultural administration where the responsibility for handing out state funds and grants to cultural organizations is changing from the state government to the local regional governments. The purpose of this study is to map the organisational changes caused by the reform and investigate how this affects the regional policies concerning cultural diversity and the arm?s length principle.

Barnkultur som fostran och frihet : Föreställningar om barn och barndom i fem regionala kulturplaner

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: Skåne, Halland, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingå isamverkansmodellen krävs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats är att utifrån den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra föreställningar om barn och barndom i ovannämnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur föreställningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhållandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna.Min utgångspunkt är att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaföreställningar om barn och barndom. Utifrån studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mångtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter.