På många platser i samhället stöter funktionshindrade människor på hinder som gör det svårt för dem att komma fram till sitt mål. Detta examensarbete handlar om hur tillgängligheten är på kyrkogårdar, för rörelsehindrade personer.Arbetet är uppdelat i en metod och materialdel, en litteraturstudie, en resultatdel och en diskussionsdel. I metoddelen förklaras hur jag gått tillväga med genomförandet av arbetet. Litteraturstudien handlar om tillgänglighet och vad det innebär. Det finns en lag om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas för att öka tillgängligheten i samhället.

Syftet med denna studie är att se vad som har hänt i den svenska kyrkogårdens historia och vad som har förändrats på Östra kyrkogården och kvarter 4H sedan 1921 då det var invigning av den arkitekt Sigurd Lewerentz ritade Östra kyrkogården i Malmö. Och om kvarter 4H kan bli ett bättre kvarter om hänsyn tas till ett tillgängligare markmaterial. Med hjälp av arkivstudier har jag kunnat läsa om det har funnits annat markmaterial på platsen och när kalkstenen blev lagt på plats, samt varför det har skett en förändring.Det stora problemet på kvarter 4H är gångarna. Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att få ändra i kyrkogårdsmiljö. Det finns två lagar som man skall ta hänsyn till när det gäller förändring i en kyrkogårdsmiljö, nämligen Kulturminneslagen och plan- och bygglagen.

Byggnader kan rymma personliga minnen från svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan också genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsättningar. Byggnader är en del av vår historia och därmed även av vårt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s världskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel på en byggnad, Riksmannagården i Alvesta, som är byggnadsminnesmärkt vilket innebär att det skyddas utifrån Kulturminneslagen av länsstyrelsen.

In this report listed buildings, according to the Swedish Heritage Conservation Act, have been studied with a focus on cases where economical compensation has been given to the owner of the building and cases where the listing of the building has been appealed by the owner. In order for a building to become listed it needs to be particularly valuable from a cultural and historical standpoint. The listed buildings are protected through a list of regulations that determines which parts of the building can or cannot be changed, what methods and materials should be used for changes and repairs, and how the building should be maintained. These regulations should as far as possible be formulated in agreement with the owner, but a building can become listed against the owners will. To decrease the damage this causes the owner he can in some cases have the right to economical compensation. There is also a possibility for the owner to appeal the listing of the building.

Träden på begravningsplatserna är en del av det svenska, gröna kulturarvet och de är en del av begravningsplatsernas uppbyggnad, rumslighet och struktur. När begravningsplatsernas förvaltningar står inför arbetet att byta träd, i en befintlig plantering på en begravningsplats som är skyddad av Kulturminneslagen, måste de ta hänsyn till många olika lagar, myndigheter och organisationer. Denna uppsats handlar om detta, hur de olika myndigheterna, organisationerna och förvaltningarna förhåller sig till varandra och till lagtexterna. Om de säger samma sak eller om det finns olikheter dem emellan. Hur de inblandade förhåller sig till aspekterna kring träd och säkerhet, kulturmiljö, sjukdomar, artdiveristet och återplantering av inhemskt eller exotiskt material.

Kyrkogårdar och begravningsplatser är viktiga platser, inte minst för vårt kulturarv. De är platser där bitar av vår historia finns bevarad. Genom att se på gravstenar kan vi få en bild av hur utformningen av gravstenarna har utvecklats genom åren och vilka människor som levt i bygden. Varje gravsten har en egen historia att berätta. Idag får kyrkogårdsförvaltningar runt om i Sverige ta hand om allt fler gravstenar från återlämnade gravplatser.

Detta är ett kandidatarbete i trädgårdsdesign. Arbetet är ett gestaltningsförslag av en askgravplats på Norra kyrkogården i Lund. Syftet med examensarbetet är att göra en gestaltning som samspelar med omgivningens gröna kulturarv för att möta det framtida behovet av fler askgravplatser. Utgångspunkten i examensarbetet är ett uppdrag från Kyrkogårdsförvaltningen i Lund. Uppdraget går ut på att göra ett gestaltningsförslag för Kvarter 22 på Norra kyrkogården.

Under år 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger på Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan då i ett dåligt skick. Tanken är nu att olika åtgärder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhålla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats är att ta fram underlag som skall hjälpa fastighetsägaren att besluta om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas och vilka åtgärder som är nödvändiga och om lägenheterna skall kvarstå som hyresrätter eller om de ska omvandlas till bostadsrätter. Med hjälp av en teknisk beskrivning på huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jämföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hänsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna.Arbetet har bestått i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden där allt från grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en åtgärdsplan tas fram. Därefter har uppvärmningsbehovet grundligt redovisats för att på så sätt kunna uppskatta både vad det gäller drift- och energikostnader och även för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Under år 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger på Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan då i ett dåligt skick. Tanken är nu att olika åtgärder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhålla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats är att ta fram underlag som skall hjälpa fastighetsägaren att besluta om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas och vilka åtgärder som är nödvändiga och om lägenheterna skall kvarstå som hyresrätter eller om de ska omvandlas till bostadsrätter. Med hjälp av en teknisk beskrivning på huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jämföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hänsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna.Arbetet har bestått i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden där allt från grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en åtgärdsplan tas fram. Därefter har uppvärmningsbehovet grundligt redovisats för att på så sätt kunna uppskatta både vad det gäller drift- och energikostnader och även för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Under år 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger på Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan då i ett dåligt skick. Tanken är nu att olika åtgärder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhålla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats är att ta fram underlag som skall hjälpa fastighetsägaren att besluta om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas och vilka åtgärder som är nödvändiga och om lägenheterna skall kvarstå som hyresrätter eller om de ska omvandlas till bostadsrätter. Med hjälp av en teknisk beskrivning på huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jämföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hänsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna.Arbetet har bestått i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden där allt från grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en åtgärdsplan tas fram. Därefter har uppvärmningsbehovet grundligt redovisats för att på så sätt kunna uppskatta både vad det gäller drift- och energikostnader och även för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Klimatfrågan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom både elproduktions- och transportsektorn. Från elproduktionens sida är vindkraft den teknik som växer snabbast. När vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstår på elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli både ett miljövänligt (om elproduktionen kommer från förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sätt att reglera elproduktionen då en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera påverkan på den elektriska lastprofilen på grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sådan förändrad last på produktionen i ett elsystem bestående av termiska anläggningar och vindanläggningar.

Det förekommer ett eftersatt underhåll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anläggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt Underhållsskulden som ämnar belysa problematiken. Begravningsplatser är en del av vårt kulturarv och deras kulturhistoriska värden ska skyddas enligt 4 kap. Kulturminneslagen. Underhållet ska säkerställa ett bevarande.

Lövgången var ett vanligt element i trädgården under renässansen, och den var mer använd här i Sverige än i övriga Europa. Lövgången blev troligtvis mer använd i Sverige på grund av att det kallare klimatet inte kunnat erbjuda samma blomsterprakt året om vilket gjorde att man istället arbetade med mer stabila element. Några utav dessa lövgångar finns bevarade än idag och är nu mer än 250 år gamla. Två av dessa finns på Vrams Gunnarstorps och Skabersjös gods i Skåne. Lövgångarna på Vrams Gunnarstorp och Skabersjö har kommit att bli två värdefulla element i den Svenska trädgårdskonstens historia, och man är angelägen om att bevara dem länge det går.

SammanfattningMänniskans levnadsmiljöer är i ständig förändring. Ett faktum vilket idag kanske tydligast ses i den allt mer exploaterade stadsmiljön. Detta är en utveckling som innebär att ?gröna? miljöer i form av trädgårdar, parker och andra ?gröna? element skapade av människan måste ha grunder som styrker deras bevarande. Det är anläggningar som har en historik bakom sig och därtill används av människor.

Stureholm Manor and garden is a relatively young farming unit on clay soil in the north western part of Skåne, a province in Southern Sweden. Since the middle of the 19th century the landscape has been actively cultivated and has been transformed from oak forrest into farmingland of high efficiency. The industrial era during the 19th and 20th centuries meant new posssibilites for cultivation of these clay soils. With equipment like steam ploughs and the possibility to obtain fertilizers, the harvest increased considerably. This increased prosperity provided estate Stureholm with a beatuiful corps de logi, a manor. The trends prevailing in Europe around the turn of the century 1800-1900 against the growing industrialism, was turned into a artisan movement known as Arts and Craft. The Swedish followers idealized our Swedish history and they took the turn of a national romantic movement that later turned into neoclassicism.