Sökresultat:
9 Uppsatser om Kulturminne - Sida 1 av 1
Kvarteret Allön 4 : Gammalt och nytt i en spännande kombination
Kristianstads bakgator bestod fram till en bit in på 1900-talet av låg bebyggelse i ett och två plan. Idag finns endast fem bevarade envåningshus kvar inom stadskärnan. Ett av dessa hus har nu under en längre tid fått stå tomt och förfalla medan ett rivningshot inväntas.Diskussionerna om vad man ska göra med kvarteret har pågått i snart 20 år, utan att man lyckats nå någon lösning, situationen är minst sagt låst.Detta arbete lägger fram nya idéer och förslag på hur huset och kvarteret som det ligger i skulle kunna utvecklas, förslaget som ser till de olika parternas önskemål och som skulle kunna vara en lösning för både huset, staden och fastighetsägaren. .
Världsarvet rasar : Visby ringmur och liknande försvarsanläggningar
En del av Visby ringmur rasade i februari 2012. Detta examensarbete tar upp ringmurens konstruktion och lösningar på hur man skall kunna återuppbygga muren på ett kulturhistoriskt korrekt sätt. Rapporten tar även upp andra murkonstruktioner och lösningar som man har använt sig av på liknande murar runt om i Europa. För att beskriva olika lösningar som förklarar hur försvarsmurar är uppbyggda och som kan ge inspiration till lösningar i uppbyggnaden av Visby ringmur. Liknande konstruktioner och murverk som har studerats närmare är Eketorp, Gråborg, Torsburgen, Roms stadsmur, Tallinns stadsmur och Kronobergs slottsruin..
Ersättning vid tidigare oupptäckt fast fornlämning : En studie om hur ersättning kan bestämmas enligt 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m.
Detta examensarbete handlar om hur ersättning kan bestämmas då en tidigare oupptäckt fast fornlämning måste bevaras på upptäcktsplatsen. Syftet med arbetet är att undersöka och ge förslag på hur ersättning skulle kunna bestämmas. Då det inte finns någon rättspraxis och området är relativt outforskat kan detta arbete användas som vägledning till ersättningsfrågan i 2 kap. 15 § lag (1988:950) om Kulturminnen m.m.De frågor som besvaras är: Vad ska ersättas när 2 kap. 15 § lag (1988:950) om Kulturminnen m.m.
Levande skyltar efter döden : informationstavlor vid begravningsplatser
Tjugotre
kyrkogårdar
och
begravningsplatser
har
studerats
med
avseende
på
den
information
som
delges
besökaren.
Huvudmålsättningen
har
varit
granskning
av
de
informationstavlor
som,
om
de
överhuvudtaget
finns,
möter
gravplatsbesökarna
vid
entréer.
Urvalet
av
kyrkogårdar
och
begravningsplatser
har
skett
strategiskt
och
konsekutivt;
strategiskt
då
platserna
valts
med
ett
rimligt
avstånd
från
Lund
och
konsekutivt
då
valen
skett
i
form
av
den
följd
som
platserna
uppenbarade
sig.
Ingen
kyrkogård
eller
begravningsplats
valdes
bort,
varför
bortfall
inte
noterats.
Begravningsplatsens
målgrupp
utgörs
inte
endast
av
de
som
vistas
där
i
syfte
att
besöka
en
viss
gravplats.
I
grova
drag
kan
besökarna
på
en
kyrkogård
delas
in
i
två
grupper:
de
som
besöker
en
specifik
grav
(anhörig,
släktforskning
etc.)
och
flanören
(promenad,
rekreation,
transportsträcka).
Oavsett
besökssyfte
ska
det
vara
lätt
att
navigera
och
finna
vidare
information
på
och
om
begravningsplatsen.
Upplysningsarbete
och
kommunikation
med
besökare
är
en
viktig
funktion
i
arbetet
med
begravningsplatser.
Hur
denna
kommunikation
implementeras
är
frågeställning
och
motiv
för
föreliggande
kvalitativa
studie
och
förslag
till
vidare
undersökningar.
Särskilt
fokus
har
lagts
på
hur
det
för
begravningsplatser
så
signifikanta
gröna
kulturarvet
kommuniceras
och
presenteras
för
besökaren.
Utifrån
kategorierna
planskiss,
kontakt/öppettider,
kulturarvsinformation
och
tillgänglighetsanpassat
kan
man
konstatera
att
15
av
23
besökta
begravningsplatser
har
någon
form
av
planskiss.
Två
av
dessa
var
i
så
dåligt
skick
att
de
ej
var
brukbara.
Endast
fyra
av
informationstavlorna
bedömdes
som
ändamålsenliga
utifrån
sammanlagt
tre
av
de
fyra
kategorier.
13
av
dem
uppfyller
två
kategorier.
Fem
av
begravningsplatserna
saknar
helt
uppgifter.
Ingen
av
de
besökta
begravningsplatserna
har
lyckats
kombinera
samtliga
fyra
variablerna.
All
insamlad
information
kring
dessa
fyra
kategorier
kan
inrymmas
i
variablerna
hitta
där,
förstå
områdets
värden,
uppleva
området
och
kontakta
och
på
så
sätt
kan
informationstavlornas
totala
meningsskapande
i
förhållande
till
platsen
utläsas.
En
metodologisk
svikt
föreligger
då
insamling
av
data
skett
från
ett
begränsat
område(västra
Skåne)..
När platsen ska tala - gestaltning i känslig kulturmiljö : En fallstudie av Birka
Denna undersökning är en fallstudie av Birka en del av världsarvet Birka och Hovgården. Birka tros ha varit en aktiv köpstad under vikingatiden och är en betydelsefull del av Sveriges historia. Ett världsarv är ett natur- eller Kulturminne som anses så värdefullt att det har betydelse för hela mänskligheten. Själva platsen och mötet med kulturmiljön är en viktig del av studien. Det finns idag tre huvudaktörer som förvaltar och driver Birka.
Utredning av processen för belysningsdesign i kulturmiljöer
Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett Kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer.På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten.
När cykelstigen kom till byn : en fallstudie i Arvidsjaurs kommun
Den omfattande exploateringen av Sveriges skogar under 1800-talets andra hälft ledde till en motreaktion där tankar om uthålligt skogsbruk etablerades i början på 1900-talet. Detta fick till följd att efterfrågan på arbetskraft ökade i de norrländska skogsbygderna. Framkomligheten var inte bara ett problem för skogsbruket, även befolkningen i Norrlands inland var i stort behov av utfartsvägar som komplement till kommunikationen längs älvarna. En åtgärd som vid tiden föreslogs för att komma till rätta med den svåra framkomligheten i det norrländska skogslandskapet var byggnation av en enkel typ av vägar. Cykelstigarna var, som namnet antyder, tänkta för persontrafik i första hand med cykel och motorcykel.
Riksintresse för kulturmiljö : En fråga om existens
I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under målet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.? Många gånger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden.
Riksintresse för kulturmiljö - En fråga om existens
I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i
Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under
målet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast år 2010 ska fysisk planering och
samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och
estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.? Många gånger finns
konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att
kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt
hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa
värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra.
Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan
finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden. Syftet är även
att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövårdens
riksintressen.