The purpose of this essay is to analyse how medial representations in a specific cultural debate expresses thoughts about gender, power and speech. The debate in question took place in Sweden 2010 and was about an inspection of sexual harassments in the Swedish acting area, made by Sveriges Radio, Ekot. This essay examines the made representations of the debate, with a feministic point of view and concludes that a male gaze shapes the form of speech and gives the debate a discourse sort of reasoning about gender. The special discourse formatted in the examined area contains a certain conception of power and the structure of power, which is also explained by the male gaze and the meaning of post-feminism..

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden..

Uppsatsen handlar om svenska tidningars debatt efter mordet på Fadime Sahindal 2002. Hon sköts till döds av sin kurdiske far som tyckte att hon fläckat familjens heder. Mitt syfte var att ta reda på hur debattörerna såg på den kurdiska kulturens roll i sammanhanget. Jag valde ut åtta debattartiklar som publicerades i Sveriges största morgon- och kvällstidningar den första tiden efter mordet. Artiklarna var skrivna av åtta olika skribenter, fyra män och fyra kvinnor med både svenska och kurdiska bakgrunder, som alla haft nyckelroller i debatten.

The increased popularity of e-books in the Swedish publiclibraries started a debate in newspapers and library journalsbecause of the increase in costs, which this popularity hadled to. The main subject of the debate was the businessmodel provided by the e-book vendor Elib, which accordingto some ruins the libraries financially. In this thesis, opinionarticles have been analyzed using a theoretical model ofcultural politics by the Danish Library and Informationscience researcher Dorthe Skot-Hansen. The results of thestudy showed that people from the library field, publishersand authors were the ones contributing to the debate. Theanalysis of the articles showed that the model of culturalpolitics which consists of four general motives: socialchange, education, economic growth and entertainment wasvisible in the articles.

The study aims to examine how censorship and comics have been discussed in three debates. The aim is also to identify discourses and the orders and relations of power constructed in the debates, and to examine how librarians should handle debates about censorship and comics. Selected sources are articles from Swedish newspapers and tabloids about the debates on the Pox-trial, the manga case and the debate about Tintin in Kulturhuset. The results from the analysis indicates that the debates have been dominated by two main discourses: a discourse on freedom of speech and a discourse on social responsibility. Within the discourse of freedom of speech there is a range of perspectives that emphasize: artistic freedom, the need for open and free conversations, a discussion about how the comics are assessed in comparison with other media formats as well as a discussion about moral and moralism.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på Kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i Kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på Kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.

Det är inte ovanligt att viss rock- och annan populärmusik tillskrivs konstnärliga ambitioner, eller förses med epitet som "konstnärlig" och "konstmusikalisk". Sällan utvecklas emellertid på vilket sätt detta konstnärliga tar sig uttryck. Uppsatsens syfte är att musikanalytiskt undersöka vad som kan motivera formuleringarna och om de kan anses adekvata. Materialet för undersökningen är tre verk/låtar ur rockgenren, som beskrivits med ovanstående begrepp: Close to the Edge med gruppen Yes från 1972, Sense of Doubt med David Bowie från 1977 och Sleep med gruppen Godspeed You! Black Emperor från 2000. Metoden är den auditiva musikanalysen, vilket innebär att analysen utgår från ett aktivt lyssnande på musikens förlopp.