This essay aims to map the ideas behind the Swedish cultural reform called Kultursamverkansmodellen, and how the ideas are forming a discourse. Furthermore it examines the social praxis on the three levels that constitutes the model. The three levels are the state, the region and culture creators/civil society. This is a qualitative study based on primary and secondary sources collected on the three levels. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, on Michel Foucault?s lecture on The Discourse of Language, and on New Public Management.

The aim of this study has been to analyze how society is constructed in the workbook Möte med människor från andra kulturer, a popular material within the ?cultural competency? industry. The analysis has largely been carried out from the perspective of a pedagogy against oppression as it has been outlined by Kevin Kumashiro. I have found that the material combines discursive movements, which in complex and hybrid ways deconstruct, decenter, recenter and reproduce stereotypes and norms, through its normative language and pedagogy. A language constructing culture as cleanly demarcated, static and homogenous.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande Kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande Kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.