Dödfödda grisar och smågrisdödlighet under diperioden leder till både produktionsförlust och innebär dessutom försämrad djurvälfärd. Förluster orsakade av dödfödslar, smågrisar som kläms ihjäl av suggan och som svälter ihjäl kan förebyggas genom god skötsel, bra djurstallar ochavelsurval. För att lyckas med detta krävs att riskfaktorer för smågrisdödlighet kan identifieras.Syftet med den här studien är att undersöka variationen i förekomsten av dödfödda smågrisar och dödligheten under digivningsperioden beroende på kullnummer, kullstorlek, säsong och besättning. Ett andra syfte är att fastställa om det finns någon upprepbarhet för suggor vad gällerförekomst av dödfödda smågrisar. Data erhölls från fyra kommersiella grisbesättningar, belägna i centrala Sverige, som använder sig av besättningsövervakningsprogrammet ?PigWin Sugg?.

Forskningen har konstaterat att suggor har ett inneboende behov av att få utföra bobyggnadsbeteende och att suggor som inte fått något strömaterial och därmed inte fått möjlighet att utöva bobyggnad har haft längre och svårare förlossningar. Syftet med denna studie var att undersöka ifall strategisk halmning har någon effekt på förlossningslängd, födslointervallet mellan 1: a- 3: e kulting, genomsnittsintervallet per kulting, andelen dödfödda Kultingar samt aktivitetsgraden hos suggan under pågående förlossning. I studien ingick 56 suggor från 4 konventionella gårdar som följdes under 2 grisningar. Vid en grisning fick de tillgång till 15 kg halm två dagar före förväntad grisning, (s.k. strategisk halmning) och vid den andra fick de istället 1 kg halm dagligen innan förlossningen.

Populationerna av både vildsvin (Sus scrofa) och varg (Canis lupus) ökar i Sverige. Då deras utbredningsområden först nyligen har börjat överlappa finns i det närmaste inga data på vargars predation på vildsvin i Sverige. Då detta är av intresse för den framtida debatten kring hur populationerna bör skötas, är syftet i denna studie att undersöka vargars predation och vildsvins beteende i Europa för att kunna dra paralleller till hur de två populationerna kan tänkas komma interagera i Sverige. Att göra en studie kring ett rovdjurs val av byte är problematiskt eftersom så många variabler kan tänkas påverka, i kombination med mätmetoder som ofta inte är de mest exakta eftersom det handlar om vilda djur. I jämförelser mellan olika studier måste man dessutom väga in skillnader i val av metod och analys, så att komma med definitiva slutsatser i frågan är inte rimligt. Särskilt eftersom älg, som nuvarande är svenska vargars huvudsakliga föda, inte är så vanligt förekommande i Europa och jämförelser istället får utgå ifrån hur vildsvin föredras i förhållande till hjort. Vargars diet skiljer sig vida mellan de studier från Europa som undersökts, även mellan relativt närbelägna områden.

SUMMARY Several studies have shown that weaning pigs are in great need of heat. The reason for this is mainly because the pigs are given very little feed just after weaning. Some of the pig producers of today have tried to get along with these problems by building some kind of hut for the pigs. Some of these pig houses have been included in this study.The study has shown shortcoming functions for the pig cottage. The expected heat increase has not occurred.