Fertilitetsegenskaper har ofta låga arvbarheter och selektion baserat på fenotyp är ofta ineffektiv och långsam. För att förbättra fertilitetsegenskaper som ovulationsmängd och Kullstorlek hos får är det effektivast att selektera avelsdjur utefter deras genotyp. Olika mutationer i gener tillhörande transforming growth factor-? (TGF?) superfamiljen har visat sig påverka ovulationsmängd och Kullstorlek hos får. Dessa gener är BMPR-1B, BMP15 och GDF9.

Kullutjämning är en vanlig metod som grisproducenter runt om i världen använder för att få en högre smågrisöverlevnad. Syftet med detta arbete var att undersöka om kullutjämning är en fungerande metod för högre smågrisöverlevnad och vilka faktorer som påverkar om det bör ske en kullutjämning eller ej. De faktorer som tas upp i arbetet är bland annat Kullstorleken, vid vilken vikt och ålder smågrisar ska omplaceras samt vilka smittor som kan överföras vid en kullutjämning. Födelsevikten har betydelse för smågrisöverlevnaden och kan påverkas av flera olika faktorer, som bland annat Kullstorlek och smågrisarnas placering i livmodern. Vid för låg födelsevikt och för lågt intag av råmjölk, kan smågrisar få problem med olika smittor som exempelvis bakterien Escherichia coli (E.

Dödfödda grisar och smågrisdödlighet under diperioden leder till både produktionsförlust och innebär dessutom försämrad djurvälfärd. Förluster orsakade av dödfödslar, smågrisar som kläms ihjäl av suggan och som svälter ihjäl kan förebyggas genom god skötsel, bra djurstallar ochavelsurval. För att lyckas med detta krävs att riskfaktorer för smågrisdödlighet kan identifieras.Syftet med den här studien är att undersöka variationen i förekomsten av dödfödda smågrisar och dödligheten under digivningsperioden beroende på kullnummer, Kullstorlek, säsong och besättning. Ett andra syfte är att fastställa om det finns någon upprepbarhet för suggor vad gällerförekomst av dödfödda smågrisar. Data erhölls från fyra kommersiella grisbesättningar, belägna i centrala Sverige, som använder sig av besättningsövervakningsprogrammet ?PigWin Sugg?.

Syftet med denna litteraturstudie var att genom tillgänglig litteratur ta reda på vilka faktorer som påverkar födelsevikten hos smågrisar samt hur födelsevikten påverkar smågrisens överlevnad från födsel till slakt. Även variationen i födelsevikt studeras i arbetet. Den primära frågeställningen var om det är möjligt att genom avel öka födelsevikten och på så sätt öka smågrisöverlevnaden. Flera studier har visat att det finns både genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar födelsevikten. De faktorer som undersökts i denna litteraturgenomgång är genetisk bakgrund, Kullstorlek och suggans kullnummer.

Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka hur födelseordningen påverkar smågrisens överlevnad och tillväxt fram till avvänjning. Födelseordningen bestäms till stor del redan i livmodern och en sen födelseordning minskar smågrisens chanser att överleva på flera sätt. Smågrisar med en sen födelseordning har ofta en lägre födelsevikt och födelsevikten anges återkommande vara den viktigaste faktorn för att öka chanserna till överlevnad. En stor Kullstorlek leder till att födelsevikten minskar genom att placentaarean för varje smågris minskar. Smågrisar med en sen födelseordning löper också en högre risk att födas med en brusten navelsträng eller att drabbas av syrebrist under födsel.

Artificial insemination (AI) has had a great influence on the development of pig production and is today widely practiced (Gerrit et al., 2005). With AI, genetic progress can at a short period of time be spread worldwide compared with using natural service and the best boars can be intensively used. This is also one of the biggest risks with AI; the impact of semen containing a genetic disease or contamination of pathogens can be enormous. Fortunately, it is a small risk of disease transmission due to many tests of the boars and the semen before use (Maes et al, 2008). It is important that the boars used for insemination have good breeding values along with good reproduction features and have good fertility results (Robinson et al., 2005).

Griskött är det kött som konsumeras mest i Sverige, och en allt större del av köttet som konsumeras täcks av import. Utomhusproduktion av grisar skiljer sig mellan olika länder vad gäller både förekomst och utformning. Produktion utomhus likställs ofta med ekologisk produktion, vilket inte alltid är fallet eftersom det även finns konventionell utegrisproduktion. Det finns utomhushållna flockar som bidrar till det konventionellt producerade grisköttet i vissa europeiska länder, framförallt i Storbritannien och Frankrike. Moderna framsteg som elektriska stängsel, terrängfordon, öronbrickor i plast och förbättrade hyddor där suggorna kan grisa har bidragit till en mer konkurrenskraftig och lätthanterlig utomhusproduktion. Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kunskap om konventionell produktion inomhus och utomhus genom att jämföra de två produktionssystemen med avseende på reproduktivitet och produktivitet.