Sök:

Sökresultat:

15 Uppsatser om Kuliss - Sida 1 av 1

Matte Painting : Skapandet av en virtuell kuliss

Det här kandidatarbetet kommer framförallt att beröra filmtekniken, Matte Painting, men vi kommer även röra oss runt omkring ämnet och presentera andra delar från filmproduktionen och framförallt postproduktionen för att lättare kunna sätta Matte Painting i ett relevant sammanhang. Vi jämför Matte Painting med en teaterKuliss, en bakgrund som på nära håll eller ses från fel vinkel kan bryta illusionen av att det är en verklig miljö. Vi undersöker och presenterar hur man kan bygga upp en digitalt skapad Matte Painting som möjliggör att inte behöva åka land och rike runt efter den idealiska filmplatsen, utan kan spela in filmscenen i en studiomiljö. Vi analyserar existerande filmscener som har använt sig av Matte Painting, gör jämförelser mellan olika användningsområden för Matte Painting samt diskuterar fram en slutsats som besvarar vår frågeställning: ?Hur har utvecklingen av filmtekniken, Matte Painting, sett ut och hur kan man tillämpa en digital Matte Paint i postproduktion för att förstärka helhetsupplevelsen av en filmscen?? --- This thesis will primarily concern the film technique, Matte Painting, but we will also roam around the subject and introduce other elements of the film production, and above all post production for ease of putting Matte Painting in a relevant context.

Matte Painting - Skapandet av en virtuell kuliss

Det här kandidatarbetet kommer framförallt att beröra filmtekniken, Matte Painting, men vi kommer även röra oss runt omkring ämnet och presentera andra delar från filmproduktionen och framförallt postproduktionen för att lättare kunna sätta Matte Painting i ett relevant sammanhang. Vi jämför Matte Painting med en teaterKuliss, en bakgrund som på nära håll eller ses från fel vinkel kan bryta illusionen av att det är en verklig miljö. Vi undersöker och presenterar hur man kan bygga upp en digitalt skapad Matte Painting som möjliggör att inte behöva åka land och rike runt efter den idealiska filmplatsen, utan kan spela in filmscenen i en studiomiljö. Vi analyserar existerande filmscener som har använt sig av Matte Painting, gör jämförelser mellan olika användningsområden för Matte Painting samt diskuterar fram en slutsats som besvarar vår frågeställning: ?Hur har utvecklingen av filmtekniken, Matte Painting, sett ut och hur kan man tillämpa en digital Matte Paint i postproduktion för att förstärka helhetsupplevelsen av en filmscen?? --- This thesis will primarily concern the film technique, Matte Painting, but we will also roam around the subject and introduce other elements of the film production, and above all post production for ease of putting Matte Painting in a relevant context. We compare Matte Painting with a theatrical backdrop, a background that closely or viewed from the wrong angle can break the illusion that it is a real world environment. We will investigate and present how to build a digitally created Matte Painting that enables not having to travel across the country for the ideal film location, but can shoot the scene in a studio environment. We analyze existing film scenes that have made use of Matte Painting, making comparisons between different uses for Matte painting and discuss a conclusion that answers our main question: "How has the evolution of the film technology, Matte Painting, looked like and how you can apply a digital matte paint in post production to enhance the overall experience of a movie scene?".

Visby vallgravar : del av ett rikt kulturarv eller bara en kuliss?

Kulturmiljövårdens hantering av de gröna miljöerna har länge varit bristfällig, vilket Visby vallgravar utgör exempel på. Park­området som sträcker sig utmed ringmuren från norr till söder ger idag ett till viss del naturpräglat intryck trots att det under slutet av 1800-talet genomgick omfattande planteringar och därmed i hög grad är medvetet gestaltat. Detta har medfört att kun­skapen om varför vallgravarna ser ut som de gör är otillräcklig. När Visby togs upp på UNESCO:s världsarvslista 1995 pekades vallgravarna ut som buffertzon. På ett kontrasterande sätt har man från kommunal sida på senare år utvecklat planer för exploa­tering både i och nära inpå vallgravsområdet.Undersökningen har syftat till att med Visby som exempel belysa hur gröna kulturmiljöer kan komma att tolkas på olika sätt när vi väljer att tillskriva dem särskilda tidslager och därmed bortse från andra.

Tintamaresken- en folklig verfremdung!

I en iterativ process i ett utforskande arbete underso?ker jag om tintamaresken kan anva?ndas i fler sammanhang a?n inom den folkliga komiken. Genom litteraturstudium hittar jag en va?g fra?n den svenska bondkomiken till fja?rmningseffekter i internationella teatertraditioner. Med hja?lp av laborationer och kontrollexperiment pro?var jag fo?rha?llningssa?ttet och gestaltningar tillsammans med tintamaresken.

Bara Bostäder

Bara BostäderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresögymnasium ut sig. Vår ingång blir atr riva skolan, materialet ´kremeras´till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs med den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara from och byter plats. Vad händer om man släcker ett lager i AutoCad?Det närvarar i sin frånvaro. Djup genom lager.

BARA BOSTÄDER

BARA BOSTÄDERPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresö gymnasium ut sig. Vår ingång blir att riva skolan, materialet ?kremeras? till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara form och byter plats.Vad händer när man släcker ett lager i AutoCad?Det närvarar i sin frånvaro.

Bockholmsbryggan : Att bo på vatten

Stockholm har en lång tradition av boende på vattnet. Gamla avbildningar av staden uppvisar ett myller av bebyggda bryggor och pålverk ute i vattnet. Genom åren har stadens invånare ofta tagit sin tillflykt till båtar, pråmar och halvsjunkna gamla vrak när bostadsbristen varit svår. De flytande samhällena ute på redden vid Ryssviken är det idag få som känner till.Under 1980-talet blev det olagligt att bo permanent på båt i Stockholm. Båtboende blev en gråzon därför att gränsdragningen mellan vistelse och boende på båt blev för svår.

?En föråldrad brokig tafla? : Spatio-temporala representationer av samernas första politiska rörelse 1903-1907

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

"...vad kul att få läsa matbloggar på lektionstid!" : En jämförelse av gymnasieelevers litteraturläsning i Svenska A mellan skönlitterär och saklitterär text

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Buxbomshäckarna och kägelspelet i Vrams Gunnarstorps slottspark

Då jag under min utbildning stött på buxbom som art och har trädgårdsdesign som inriktning så kändes det helt rätt att ta upp dessa häckar som ett strålande exempel på hållbar trädgårdsdesign. Inte bara jag och ca 10 000 besökare blir imponerade av dessa utan redan 1749 då Linné genomförde sin berömda Skånska resa blev han så överväldigad att han skrev:Buxbomshäcken sågs här i trädgården så präktig, att jag aldrig sett den härligare, så vida jag någonsin rest, och kan han väl räknas för ett av Sveriges sällsamma ting, som giver det tydeligaste prov av Skånes härliga klimat. Han var klippt av Buxus arborescens, 3 alnar hög och 3 alnar bred, alltså i fyrkant, men mycket lång och var dessutan så tät, att icke den minsta öppning fanns därpå. Buxbomen kom troligtvis i början på 1500-talet till Norden och 100 år senare tros de första häckarna blivit planterade på godset i samband med att det nuvarande slottet byggdes. De renässansvindar som då blåste knöt samman växtmaterialet med den plats och det utryck som häckarna fick.Alla anläggningar av denna kaliber har på ett eller annat sätt stött på problemet med kostsam skötsel.

Studie av kulturmiljöprogram i tre expansionskommuner nära Stockholm med fokus på landskapet som en helhet

Studien omfattar tre kulturmiljöprogram som tillsammans skapar en förståelse för hur kulturmiljöer beskrivs och värderas i expansionskommuner nära Stockholm. De kommuner som studeras är Vallentuna, Nacka och Södertälje. Anledningen till att de väljs ut är att de alla har nyligen utgivna kulturmiljöprogram, är belägna nära Stockholm och har en hög befolkningstillväxt. I metoden ingår litteraturstudier, platsbesök och samtal. Den europeiska landskapskonventionen är en grundpelare för arbetet. Det utvecklas med annan litteratur som behandlar kulturmiljön och landskapet.

Förutsättningar för en inkluderande skola : Hur ser de ut?

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Från August Palm till Göran Persson : en analys av socialdemokratiska självframställningar

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Svensk dokumentärfilm 2006 till 2010 : Hur ekonomiska premisser avspeglas i dokumentärproduktionen

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Med staden som kuliss. Ungdomars berättelser om att vara i polisens sökarljus i Göteborgs socialt utsatta områden

Resultatet av undersökningen visar att ungdomarna i fokusgrupperna såg sina socialt utsattastadsdelar som segregerade och trista miljonprogramsområden och å andra sidan farliga och ibland spännande förorter. Man hade högt ställda förväntningar på polisen som denna oftastinte lyckades leva upp till. Polisen betraktades istället som oengagerad, provocerande ochibland direkt kränkande. Ungdomarnas föreställningar var ständigt mål för intrycksstyrning och kontroll av kamratgruppen men också av polisens agerande i interaktionen med ungdomarna(jfr. Heidegren & Wästerfors 2008, s.