Några av de straffprocessuella tvångsmedel som används mest inom polisen är husrannsakan, Kroppsbesiktning och kroppsvisitation. I Sverige är skyddet av den personliga integriteten reglerad i grundlagen, varje medborgare är således skyddad mot påtvingade ingrepp som till exempel Kroppsbesiktning och kroppsvisitation. Inskränkningar i detta grundlagsskydd får endast ske om stöd för ingreppet finns i lag. Den lag som reglerar detta är Rättegångsbalken och där står vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att tvångsmedlen ska få användas. Vad händer om man istället för de krav som rättegångsbalken ställer upp använder sig av den enskildes samtycke för att utföra till exempel en husrannsakan? Blir det då inte ett påtvingat ingrepp och därmed godtagbart att genomföra trots avsaknad av lagstöd? Rättsläget är mycket oklart vilket vållat stor osäkerhet då varken JO, propositioner eller andra utredningar kan ge ett tillfredsställande och entydigt svar på frågan.

I denna uppsats behandlar jag den rättsliga regleringen som omgärdar Kroppsbesiktning och de rättsliga förutsättningarna för att genomföra denna åtgärd med tvång. Vidare behandlas frågan huruvida Kroppsbesiktning får genomföras med stöd av ett samtycke från den enskilde. Det föreligger ett oklart rättsläge i denna fråga och syftet med denna uppsats är att utreda betydelsen av ett samtycke från den enskilde till Kroppsbesiktning. Vilka rättsliga konsekvenser får det att den enskilde lämnar sitt samtycke till Kroppsbesiktning? Är frågan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de åsikter som framförts i frågan samt mina egna uppfattningar.

I Sverige har vi som allmän utgångspunkt att varje medborgare är skyddad mot kroppsliga och integritetskränkande ingrepp, husrannsakan, kroppsvisitation och liknande intrång. Dessa lagstadgade skydd återfinns i Regeringsformens 2 kapitel. I vissa situationer måste dock den enskildes intresse av integritetsskydd inskränkas. I Rättegångsbalkens 28 kapitel finner vi regler för när och hur den enskildes lagstadgade integritetskydd får inskränkas genom tvångsmedelsutövning Det är dessa bestämmelser som jag har försökt utreda i denna uppsats. Utöver de konkreta reglerna som uttrycks i RB 28 kap aktualiseras ett antal principer vid tvångsmedelsutövning.

Polismannens befogenheter att genomföra kroppsvisitation och Kroppsbesiktningskiljer sig mellan män och kvinnor, där mäns möjligheter att utföra dessa åtgärderpå kvinnor är begränsade. Syftet med detta arbete har varit att undersökabestämmelserna kring dessa åtgärder sett ur ett genusperspektiv och se vilkakonsekvenser de får för polisarbetet. Till grund för arbetet har legat väsentligalagar som berör dessa tvångsåtgärder, intervjuer med poliser, delar av vad somframkommit i programmet Kalla Fakta och en proposition om förslag till ändraderegler kring rättegångsbalkens bestämmelser. I arbetet har jag kommit fram till attdet råder delade meningar kring bestämmelserna. Att visa hänsyn och trots alltkunna utföra sina uppgifter kan till viss del vägas mot det merarbete somkvinnliga poliser tillförs och det faktum att många kvinnor troligen undgårlagföring då dessa inte får underkastas gällande tvångsmedel av den stora delenmanliga poliser som poliskåren utgör.