Alternativ splicing av pre-mRNA ger upphov till proteindiversitet. Histonmodifieringar kopplas till den alternativa splicingens reglering genom adaptorsystem som overfor den epigenetiska informationen direkt till splicingfaktorerna. De cis- agerande RNA- elementen pa exoner och introner med tillhorande trans- reglerande splicingfaktorer paverkas darfor direkt av specifika histonmodifieringar. En sammankopplande integrerad modell over en rad DNA- baserade processer foreslas. Denna komplexa modell ger en bild av interaktioner och paverkan mellan dessa delar.

Det finns många faktorer som påverkar galtens ejakulatkvalitet, t.ex. genetisk bakgrund och miljöfaktorer. Om det finns ett samband mellan ejakulatets kvalitet och galtens verkliga fruktsamhet kan man lätt skilja på bra och dåliga galtar, och därmed sålla bort galtar med dålig fruktsamhet. I Sverige kontrolleras idag alla ejakulat som skall gå till artificiell insemination för fem klassiska spermieegenskaper (volym, koncentration, motilitet, andelen onormala spermier och totala antalet spermier), för att få en uppfattning om ejakulatets kvalitet. Dock har det inte kunnat påvisas att dessa egenskaper har någon klar koppling till galtens verkliga fruktsamhet, även om de kan ge indikationer om den.

Igf2 (insulin-lik tillväxtfaktor 2) och H19 är präglade gener hos däggdjur. Präglade gener uttrycks ojämnt; den allel som ärvts från den ena föräldern uttrycks mer än den från den andra. Igf2-genen kodar för en viktig embryonal tillväxtfaktor och uttrycks till protein bara från den paternella allelen. H19 transkriberas bara från den maternella allelen, men translateras inte till protein. Igf2 spelar en viktig roll under dräktigheten, då den bidrar till tillväxten av både placenta och foster och reglerar såväl näringstillgång och tillväxthastighet för embryot. Enligt en teori kallad ?the genetic conflict theory? (~konflikten mellan genomen) så ligger det i honans intresse att fördela resurserna jämnt mellan alla syskon.