Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner.När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

 In this essay the aim was to investigate how the EU is trying to function as a democracy promoter in three particular countries, the so called candidate-countries Croatia, Macedonia and Turkey. The aim was also to analyze if there exist any differences in how the EU functions in these countries as a democracy promoter with a focus on how acts of democracy promotion is taken place. In order to fulfil the purpose of the essay two questions were addressed, how does the EU perform in promoting democracy in the three candidate-countries Croatia, Macedonia and Turkey? And also, is it possible to identify any differences in how the EU functions as a democracy promoter in those three countries?The method used to fulfil purpose and answering research-questions was qualitative text-analysis.  The results of the study were that the EU does perform in a number of ways to promote democracy in the three countries. The main differences are that the EU is using primarily political tools in Croatia and Macedonia which are channelized top-down and economic tools in Turkey channelized mainly top-down to promote democracy.

The purpose of this thesis is to examine the role of nationalism in the former Yugoslavia conflicts, with focus on the most involved parts: Serbia, Croatia and Bosnia and Herzegovina. The conflict was characterized by extensive ethnic cleansing between all ethnic groups (Muslims, Croats and Serbs). This study looks at three different nationalism theories formulated by Ernest Gellner, Benedict Anderson and Thomas Hylland Eriksen through a case study of former Yugoslavia. When the president of former Yugoslavia, Josip Broz Tito died and the communism in Europe was brought to an end Yugoslavia went towards its disintegration. This is when nationalism and ethnic separatism begins.

This essay has the ambition to examine and compare Croatia?s and Bosnia and Herzegovina?s development towards a consolidated democracy. By applying Linz & Stepen?s theory on how to consolidate a democracy and put focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure the purpose is to find similarities and differences between Bosnia and Croatia within this field.The focus of this study is to compare two similar countries that have developed in very different ways. By applying the theory and a comparative method the purpose is to examine why two so similar countries with so much in common have developed in so different ways?In order to better answer the question there are two part questions and these are:What difficulties, concerning consolidation of democracy, have Croatia and Bosnia faced since the democratic transition in the beginning of the 1990s?What similarities and differences in the area of democratic consolidation (with focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure) are there between the two countries?As the analysis shows, the main reason why these two countries differ so much is that Bosnia is a divided country with different nationalities and each nationality only wants to realize its own interest and does not care about what is best for the country as an entity.

This essay will try to explain and compare the different development steps which Croatia and Bosnia-Herzegovina have taken after the war. How could countries with such similar backgrounds develop in such different ways? By analyzing and comparing the two countries the purpose was to examine how these countries which had so much in common could develop in so different ways. My two questions are: What similarities and differences are there between the development which Bosnia and Croatia have taken after the war? Why have Croatia succeeded and not Bosnia?My analysis showed that the main reason to the difference between these countries was that Bosnia is divided; all ethnic groups in Bosnia only consider what's best for their own ethnic group and not what's best for the country. Croatia however has expelled the Serbs which made it easier for them to have a succesfull democratic development. .

Uppsatsen syftar till att kartlägga, beskriva och diskutera ungdomars attityd kring mäns våld i hemmet. Följande frågeställningar är aktuella för denna studie:· Undersöka ungdomars attityder kring mäns våld mot kvinnor med hjälp av en enkät· Undersöka om det finns skillnader mellan könen· Redogöra problemets omfattning och beskriva teoretiska förklaringsmodeller· Vad kan man göra för att förebygga mäns våld mot kvinnor(utdrag ur uppsatsens "Syfte och frågeställningar").

The aim of this essay was to study the European Union?s (EU) role as a democracy promoter and its impact on Croatia?s democratization process. Croatia is a candidate country for membership in the EU which creates a possibility for impact and democracy promotion. The aim is met by studying the following questions:  In what way has the EU promoted democracy in Croatia? How did Croatia respond? To what extent has the EU contributed to Croatia?s democratization process?  Croatia is treated as a case study of the EU?s democracy promotion and the method used was qualitative text-analysis.

År 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pågick fram till 1995. Följderna blev många civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar från bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. Många av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkar revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt och i vilken mån detta påverkar honom.Eftersom vi inte fann någon passande teori beslöt vi oss för att skapa vår egen. Denna teori utgår från egna antaganden och andras teorier och har byggts upp med hjälp av fem hypoteser, vilka vi rangordnat efter hur mycket vi antar att de påverkar revisorns val. De fem hypoteserna är: legala, stabilitet, sociala, kulturella och ekonomiska. Då vi ville gör arbetet mer intressant valde vi att undersöka tre länder: Sverige, Storbritannien och Kroatien, detta medförde att vi kunde göra jämförelser mellan revisorer från dessa länder.För att det skulle vara möjligt för oss att uppfylla syftet och för att kunna testa om vår teori var korrekt samlade vi in primärdata och sekundärdata. Primärdatan består av svaren vi fick på våra e-postenkäter medan sekundärdatan innehåller information om revisorsutbildningarna samt information om Sverige, Storbritannien och Kroatien.Utifrån analyser på dessa data drog vi slutsatsen att vår teori inte var korrekt fullt ut då hypoteserna legala och stabilitet ej påverkade revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt i den utsträckning som vi antog.

Denna uppsats undersöker huruvida ett antal aktiemarknader på Balkan tillfredställer den svaga formen av marknadseffektivitet under perioden 2003-2007. Svag marknadseffektivitet innebär att priset på en finansiell tillgång reflekterar all historisk prisinformation. Om en marknad är svagt effektiv leder analys av historisk kursinformation inte till överavkastning eftersom all historisk information redan är diskonterad av marknaden. För att pröva den svaga formen av effektivitet för Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien genomförs olika statistiska tester såsom autokorrelationstest, runs test, varianskvottest och regressionsanalys.Samtliga tester i studien genomförs på dagsavkastningar. Resultatet av undersökningen visar att samtliga avkastningsserier lider av positiv autokorrelation, vilket innebär att den historiska avkastningen i viss mån kan användas för att predicera den framtida avkastningen.

The purpose of this study is to explore how teachers in Sweden and Croatia work with children that have problems like ADHD and dyslexia in school. I have chosen to compare pedagogical methods between Swedish and Croatian teachers which are used in work with children with difficulties when it comes to the education and teachers approach to these children. I have done a qualified study and have interviewed teachers in both Sweden and Croatia and one specialist in pedagogy in Croatia. I compared with these interviews information from earlier studies and literature. Results show that teachers in Sweden are of the opinion that every student who has these difficulties is different and therefore the use a variation of pedagogical strategies is crucial.

Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta den rådande västerländska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhållandet mellan västerländsk historieskrivning och Östeuropa. Utifrån museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. Två olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn på samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare.

Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien & Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i federationen blev självständiga stater. Detta medförde att människorna fick en ny identitet. Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville få reda på om det finns konflikter mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hårdast under kriget, vilka var serber, kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fått fram genom en kvalitativ metod där intervjuer är min utgångspunkt med relevanta teorier.

Croatia became an independent country 1991 and has since then strived to reach a democracy level, which can lead to membership of the European Union. The purpose of this essay is on the basis of consolidate democratic perspective to illustrate Croatia?s democratic development.In order to fulfil the aim, I have applied a qualitative text analysis technique. Through analysis of books and documents, data was collected to accommodate a valid result. I have used consolidated democracy, with its five areas (political, civil, economic, legal and bureaucratic), as my theoretical framework to the data, to provide answers and develop an analysis.The conclusions show that the consolidate democracy in Croatia has developed a lot since the independence, and Croatia is on its good way to turn into a democratic state like other West-European countries.