The aim of this Master?s thesis is to examine the image of the man in Swedish crime fiction. Gender theory based uponRobert W. Connell theoretical framework which discusses masculinities in plural is used. The method used is idea analysis and my supply for analyse is constructed on thebasis of Connell?s four ideal types regarding masculinity.The material in the investigation comprises of five novels published in Sweden 2007.The investigation reveals the complexity in forming masculinities; traditional male values remain mostly intact, but at the same time men must deal with emotions andrelations with women in a world where the male norm often is questioned.

Examensarbetet undersöker prestandakostnader och flaskhalsar för spelgrafik samt beskiver vanliga optimerings tekniker som tillämpas i industrin. Rapporten ger sig på uppgiften att visa exempel på prestandakostnad. Det framgår att dagens spelgrafik är för komplex och situationsberoende för att komma med annat än enkla abstraktioner man kan använda sig att göra en estimation på prestanda..

Syftet i föreliggande uppsats är att undersöka hur tre kvinnliga detektiver i tre samtida kriminalromaner gestaltas utifrån ett intersektionellt perspektiv och ett genusperspektiv. Vid analysen använde jag mig av Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris samt Nina Lykkes intersektionalitetsbegrepp. Jag använde mig även av Maria Nikolajevas schema över hur manligt och kvinnligt gestaltas inom litteraturen. Utifrån analysen kan det konstateras att samtliga av de undersökta kvinnliga detektiverna till viss del eller helt bröt mot de typiska skildringarna i Nikolajevas schema, vilket går i linje med den tidigare forskningen inom området. Det framkommer även att det är fler faktorer än kön som är av betydelse för detektiverna och deras maktpositioner, både inom arbete och privatliv.

I den här uppsatsen visas hur kriminalromanen har gått från att följa de traditionella kriminalgenrernas regler och konventioner till att bryta och modifiera dem. I denna nya typ av kriminalroman som jag kallar ?Den moderna kriminalromanen? hittar man ofta inslag av flera olika kriminalgenrer och nya inslag som skapar en hybridroman som inte kan definieras till en specifik kriminalgenre.                             I teoridelen går jag igenom de traditionella kriminalgenrernas historik och kriterier samt visar på nya influenser, trender och element som är typiska för den moderna kriminalromanen. I analysdelen analyseras Stieg Larssons Millenniumserie, som jag anser är ett typexempel för den moderna kriminalromanen, för att se om recensenternas beskrivning av romanernas genre stämmer. Romanerna analyseras både utifrån traditionella kriminalgenrer och moderna influenser.                             Uppsatsen visar att traditionella kriminalgenrer finns representerade i respektive roman men utöver dessa finns även andra kriminalgenrer och moderna influenser/trender representerade vilket gör att det blir svårt att definiera de enskilda romanerna som tillhörande en specifik kriminalgenre.