Syftet med vår studie var att undersöka vilka kunskaper eleverna ansåg sig ha inom ämnet kost och dess betydelse för hälsan. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter och omfattade totalt 97 elever i åldrarna 14 till 19 år. Vi ville även försöka se hur eleverna åt under en normal vecka och jämföra detta mot elevernas kunskaper såväl mot tidigare forskning på området. Studien har uppkommit genom författarnas intresse för elevers allmänna hälsokunskaper samtidigt som vi under vår utbildning fått erfarenheter som visade på dåliga Kostkunskaper hos eleverna. Dessa erfarenheter visade även att många av eleverna åt dåligt och sällan under skoldagarna.

SyfteSyftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap?Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap?MetodI denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge.

Bakgrund Den vuxna befolkningen tillbringar en stor del av sin vakna tid på arbetet och situationen där har en ansenlig inverkan på energiintag och energiförbrukning. Bra kosthållning är viktigt för de anställdas hälsa och säkerhet och kan leda till minskad sjukfrånvaro och färre olyckor.Syfte Att utforma kostråd och måltidsförslag gällande maten på arbetet till anställda inom väg- och anläggningsarbete vid Svevia. Råden och förslagen skulle baseras på de anställdas intresse respektive kunskap kring kost, samt anpassas till hur måltiderna och måltidsförhållanden på arbetsplatsen såg ut.Metod En enkätstudie med 200 slumpmässigt utvalda arbetare genomfördes för att få en bild av de anställdas Kostkunskaper och måltidsförhållanden på arbetet. Vid utarbetandet av kostråden och kostinformationen samlades fakta in från böcker och Internet. Framtagna måltidförslag näringsberäknades, provlagades och bedömdes utifrån smak, konsistens, utseende, tillagningsförfarande, kvalitet efter frysning och återuppvärmning samt portionsstorlek.

Bakgrund Den vuxna befolkningen tillbringar en stor del av sin vakna tid på arbetet och situationen där har en ansenlig inverkan på energiintag och energiförbrukning. Bra kosthållning är viktigt för de anställdas hälsa och säkerhet och kan leda till minskad sjukfrånvaro och färre olyckor.Syfte Att utforma kostråd och måltidsförslag gällande maten på arbetet till anställda inom väg- och anläggningsarbete vid Svevia. Råden och förslagen skulle baseras på de anställdas intresse respektive kunskap kring kost, samt anpassas till hur måltiderna och måltidsförhållanden på arbetsplatsen såg ut.Metod En enkätstudie med 200 slumpmässigt utvalda arbetare genomfördes för att få en bild av de anställdas Kostkunskaper och måltidsförhållanden på arbetet. Vid utarbetandet av kostråden och kostinformationen samlades fakta in från böcker och Internet. Framtagna måltidförslag näringsberäknades, provlagades och bedömdes utifrån smak, konsistens, utseende, tillagningsförfarande, kvalitet efter frysning och återuppvärmning samt portionsstorlek.

Brandmän har ett krävande arbete, fysiskt och psykiskt. God hälsa och arbetsförmåga är av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hälsa är valet av kost. På uppdrag av räddningstjänsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och våren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvärdera om interventionen haft några effekter i form av förändringar i de anställdas kostvanor.

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur ungdomar som spelar golf på Skandia Junior Tour i Sverige förhåller sig till ämnet näringslära, samt att försöka få en förståelse för hur deras inställning är till kostens betydelse för deras idrottsliga prestationsförmåga. För att besvara syftet konstruerades följande tre frågeställningar; 1) Vilken kunskapsnivå befinner sig ungdomarna på vad gäller frågor av allmän karaktär inom ämnet näringslära? 2) Hur ser ungdomarnas kostvanor ut i samband med tävling? 3)Vilka samband finns det mellan lågt handicap inom idrotten och goda kunskaper inom ämnet näringslära? 4) Vilka könsskillnader finns det vad gäller förhållningssättet till ämnet näringslära?MetodStudien vilar på material från en kvantitativ enkätundersökning med en del kvalitativa inslag. Frågeformuläret innehöll 27 stycken frågor med karaktären fasta svarsalternativ och 7 stycken med öppna svarsalternativ. Vid databearbetningen användes Microsoft Office Exel 2007 och IBM SPSS Statistics 19.