Denna uppsats handlar om religiös slakt och hur etiskt försvarbara den judiska Kosherslakten och den muslimska halalslakten är, detta utifrån ett människorättsperspektiv i jämförelse med ett djurrättsperspektiv. Uppsatsen utgår till stor del utifrån författaren Martha C Nussbaums teorier kring människors rättigheter och djurs rättigheter, där hon i båda ämnena tar upp ?the capability approach?, som handlar om vad varje människa och djur som ett minimum, för vad ett värdigt liv kräver, har rätt till. I uppsatsen finns även avsnitt om Kosher- respektive halalslakt samt ett kapitel om jordbruksverkets syn på konventionell slakt och dess innebörd men också deras syn på Kosher- och halalslaktI analysen, analyseras de olika delarna för att försöka hitta svar på min frågeställning. Analysen inleds med ett människoperspektiv utifrån, ?the capabilities approach?, där jag analyserar konsekvensen av ett förbud mot Kosher- och halalslakt.

Sverige är ett av få länder där slakt utan bedövning är olagligt, och därmed är även religiös slakt utan föregående bedövning förbjuden. Många muslimer har valt att kompromissa och tillåta slakt med bedövning, framförallt reversibel sådan. Judar tillåter dock inte bedövning på grund av att det uppstår vävnadsskador. Denna litteraturöversikt syftar till att diskutera vilka djurvälfärdsbekymmer som uppstår vid slakt av nötkreatur och får utan föregående bedövning och hur dessa kan reduceras genom att välja en bra fixeringsmetod. Fixering där djuren får stå i upprätt ställning är bäst ur djurvälfärdsperspektiv.

This master thesis is an ethnological study focusing members of a young, urban Jewishdiaspora in Sweden. The study's aim is to problematize and describe the relation between theJewish minority that is regarded as religious, and the secular normative majority societyregarded as non-religious. The study explores questions regarding social positioning,belonging and memory and how Jewish traditions are practiced in contemporary Sweden. Themethodological approaches are interviews and participation observations with a specific focuson food; its symbolic value and how food can materialize identities and communicatememories. The empirical data comprises 24 interviews in total, of which 11 interviews havebeen chosen and thus constitute the material on which the study's analysis is made upon.

The fact that animals have feelings is something that is commonly agreed. Many authors showhow animals' views of their environment is quite similar with human views. Animals, whichare slaughtered without prior stunning, find the moment of slaughter unpleasant and stressing.This is shown in numerous of scientific studies. The cognitive ability of animals can becompared to how they experience feelings and scientists have shown how the structures in thebrain that involves feelings and cognitive behaviours in animals are very much the same asthe structures in human brains. Because of this, some scientists consider that behaviour inanimals can be directly interpreted into human feelings.Halal- and Kosher slaughter comes from traditions.

Bedövning eller inte vid rituell slakt är en ständigt aktuell fråga, vars lagstiftning och regler skiljer sig mellan olika länder och religiösa grupper. Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt från djurets lidande utreda vilken rituell slaktmetod som ger högst djurvälfärd; slakt utan bedövning eller slakt med bultbedövning, elektrisk head-only-bedövning eller post-cut stunning. Tillvägagångssätten skiljer sig mycket mellan och inom de olika slaktmetoderna, och innefattar alla eller några av de kritiska punkterna; fixeringen, själva bedövningen, snittet samt tiden mellan snitt alternativt bedövning och förlorande av medvetandet. Fixering kan orsaka djuret lidande i form av stress eller rädsla, varför en så kort fixeringstid som möjligt med djuret i upprätt position är att föredra ur djurvälfärdssynpunkt vid såväl bedövad som obedövad slakt. Vid bedövning är det viktigt att utrustningen är i gott skick och slaktaren kompetent för att inte utsätta djuret för onödigt lidande.