För att öka skyddet mot elektriska fält i processnätet på Stora Enso Skoghalls bruk utreds det i denna rapport om det går att direktjorda processnätet som i dagens läge endast är skyddsjordat. Eftersom det tidigare endast funnits skyddsjord vill företaget veta om kabeldimensioneringen är tillräcklig så att de skydd man har mot Kortslutningsströmmar även fungerar i ett direktjordat nät. I ett direktjordat nät blir den minsta Kortslutningsströmmen cirka gånger mindre än icke direktjordat nät då Kortslutning kan ske mellan fas och nolla (fasspänning). Nollan finns inte i ett icke direktjordat nät och kablarna är kan alltså vara för långa eller för klena så att en fasspänning inte klarar att driva tillräckligt stor ström vid Kortslutning genom kabelns impedans förr att skydden skall lösa ut. Eftersom en nydragning av alla de kilometervis utlagda kablarna skulle bli en så ofantligt kostnad och att tiden för stoppet av processen skulle bli för lång är detta inte ett alternativ.

Denna tekniska rapport är utförd för kraftbolaget Jämtkrafts räkning. Syftet är att uppdatera ett antal selektivplaner för kraftstationen vid Kattstrupeforsen samt angränsade elnät. Fokus ligger på felströmsberäkningar och kontroll av selektivitet mellan olika reläskydd.Relevant data har erhållits från Jämtkraft, vilken sammanställdes i och beräknades med hjälp av kalkylprogrammet Excel. Två olika driftfall har undersökts; driftfall 1 som är normal drift och driftfall 2 där T3 är ur drift. Fem principiellt åtskiljda fel kan uppstå vid varje driftfall.

Denna tekniska rapport behandlar ett examensarbete utfört på Siemens Industrial Turbomachinery i Finspång. Examensarbetets syfte var att utföra Kortslutningsberäkningar samt att ta fram en selektivplan för det avbrottsfria kraftsystemet till en av Siemens gasturbiner. Gasturbinen står ofta långt ifrån kontrollrummet där den styrs ifrån och i rapporten har denna längd antagits till 400 m. Beräkningarna har inte skett på hela kraftsystemet utan en avgränsning till åtta olika delar har gjorts.Rapporten tar upp teorin för gasturbiner, Kortslutningar, skyddsapparater och selektivitet. Även vilka olika typer av Kortslutningar som finns och deras effekter behandlas.

Examensarbetet visar en selektivbedömning för lågspänningställverk T15 på SCA Edet bruk. Ställverket har ett 40 tal motordrifter och matas av en 690V transformator på 3,5MVA. Grundprinciper för de vanligaste lågspänningsskydden presenteras samt mer specifika detaljer om installerade skydd i aktuellt ställverk. Olika typer av selektivitet är kortfattat presenterat i rapporten. Vid beräkning och dokumentering med hjälp av datorprogrammet Febdok visade det sig att installerade skydd inte fanns med i programmets skyddsregister.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Sandviken Energi Elnät AB, i syfte att kontrollera och uppdatera selektivplanerna för en utav deras mottagningsstationer. Tidigare reläskyddsinställningar för stationerna på nätet är något som följt med sedan gammalt och insyn i huruvida dessa stämt överens med de verkliga förhållandena har saknats.Data för arbetet har samlats in främst från Sandviken Energis kartsystem Meldis vad gäller ledningslängder, transformatordata och underliggande nät. Data har även samlats in från tidigare selektivplansberäkningar på det aktuella nätet samt de aktuella reläskyddsinställningarna.I arbetet så förklaras de grundläggande principerna för reläskyddsteori, aktuella regler och standarder inom ämnet samt grundprinciperna för selektivitet. Arbetet förklarar även de beräkningar som behöver genomföras för att kunna ta fram styrparameterar att använda vid framtagning utav reläskyddsinställningar.Beräkningar för Kortslutningsströmmar i nätet har skett enligt SS-EN 60909-0 och har genomförts i Excel. Utifrån de framräknade maximala och minimala Kortslutningsströmmar, samt insamlad data över nätet har ett förslag för nya reläskyddsinställningar tagits fram.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Rejlers Ingenjörer i Göteborg. Syftet med arbetet är att genom en projektering övergripande presentera utförandet, komponenter, funktioner, ekonomi och situationsplaner för två förslag på stationsutformningar i samband med en ombyggnation och utvidgning av en transformatorstation. Transformatorstationen har i nuläget två spänningsnivåer på 40 kV och 10 kV. I samband med ombyggnationen skall stationen kompletteras med ytterligare en spänningsnivå på 20 kV, för anslutning av ett antal vindkraftverk. För att anläggningen skall uppfylla grundläggande krav, utförs projekteringen genom att sortera och sammanställa relevant information från gällande föreskrifter, standarder och tekniska riktlinjer.

Att ha en låg returtemperatur och hög avkylning av fjärrvärmevatten är något fjärrvärmebolagen ständigt eftersträvar. Lägre nättemperaturer är fördelaktigt både vad gäller effektivitet och ekonomi, eftersom exempelvis distributionsförluster och pumpkraft minskar. Storleken på avkylningen påverkas av flera faktorer, både i distributionsnätet och i kundanläggningarna. På uppdrag av Kils Energi AB (KEAB) har detta arbete syftat till att undersöka hur avkylningen kan förbättras i Kils fjärrvärmenät, och då varit inriktat på i vilken grad kundanläggningarna påverkar avkylningen. Genom att använda en metod kallad överkonsumtionsprincipen har det identifierats vilka kundanläggningar som höjer returtemperaturen i högst grad under olika perioder år 2012. Principen beskriver hur mycket extra vattenvolym som förbrukas jämfört med vad det borde om avkylningsmålet uppnås.

Fortum har i samarbete med Stockholms stad presenterat en gemensam vision för att göra Stockholm till en av världens främsta miljöbilsstäder till 2030. Ett viktigt led i detta mål är introduktionen av nya elfordon innehållande litium?jontekniken på den svenska bilmarknaden. Då det befintliga regelverket angående laddning av ackumulatorer i fordon inte nämner den nya tekniken har frågeställningen kring luckor i lagstiftningen lyfts fram av Fortum. Det övergripande syftet med studien har varit att undersöka risker och regelverk kring laddning av elbilar innehållande litium?jonackumulatorer.

Vid Akzo Nobel Sundsvall finns en kabelkulvert där en mängd kablar leds. Det sker ingen tillsyn av kulverten och någon konsekvensanalys av brand finns ej. Elektricitet matas genom kulverten till bland annat AGA-gas. Gjorda genomföringar ifrån kulverten till andra utrymmen finns ej dokumenterad och risken för spridning av brand och brandgaser till andra utrymmen finns. Syftet med rapporten är att göra en konsekvensanalys av en brand i kulverten samt utföra beräkningar på olika brandscenarion i kulverten.