Jag har valt att skriva ett examensarbete om kvinnors klädsel har någon betydelse vid en våldtäktsrättegång. Anledningen till uppsatsämnet är att kvinnan har historiskt varit en svagare individ i vårt samhälle, vilket jag tror även avspeglas i vårt rättssystem. En våldtäkt är ett av de värsta brott en kvinna kan utsättas för, därför intresserade jag mig för idén om att undersöka hur bilden av kvinnan ser ut i vårt rättssystem. Många genusteoretiker och rättssociologer anser att det finns en fördom om hur en kvinna ska vara klädd och bete sig, vilket de även påstår i viss mån påverkar våra våldtäktsrättegångar. Metoden jag har valt för att kunna få en någorlunda bild av hur det ser ut i våra rättssalar är att undersöka elva rättsfall rörande våldtäkt från tingsrätten, där jag analyserar tingsrättens bedömning vid skuldfrågan.

For centuries, the human body has been used as a mean to project the norms, moral values and aesthetic preferences that exist throughout society. It has been controlled through constrictive fashion, family and social virtues and through how we perceive gender and sexuality. This essay strives to show, not only how the body and the aesthetic values coexist, but also how they work together and influence each other, with the body as the aesthetic medium. To do this, Michel Foucault?s writings of sexuality and his theories on morality and discipline, as well as Judith Butler?s works on normativity and performativity are being used.