I detta arbete förklaras knäledens uppbyggnad och funktion, vad som sker vid muskelatrofi samt hur man kan åtgärda ett skadat korsband med olika sorters operationsmetoder och rehabilitering. Det tas även upp problem som kan uppstå för djurägaren under denna tid och exempel på hur man kan förhindra dessa. En intervju ägde rum i syfte att ge en inblick i hur hela förloppet, ifrån skada till rehabiliteringens slut, kan se ut ur en djurägares perspektiv. En djursjukskötare med goda kunskaper om rehabilitering intervjuades också och gav exempel på hur muskelatrofi kunde rehabiliteras efter en Korsbandsoperation..

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt och det finns flera faktorer att ta i beaktande innan beslut om operation kan tas. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig i syfte att förbättra patientens välbefinnande och fysiska kapacitet. Dessutom är sjukgymnastens roll i detta sammanhang oklar och behöver förtydligas.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt och det finns flera faktorer att ta i beaktande innan beslut om operation kan tas. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig i syfte att förbättra patientens välbefinnande och fysiska kapacitet. Dessutom är sjukgymnastens roll i detta sammanhang oklar och behöver förtydligas.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare.Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest.Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl.

Bakgrund:I samband med utvärdering efter främre Korsbandsoperation (acl-operation) finns det en diskrepans mellan funktionella tester och upplevd knäfunktion före uttröttning. Få studier finns där effekten av fysisk uttröttning utvärderas avseende idrottares upplevda knäfunktion. Syfte:Syftet med denna studie var att i samband med återgång till idrott 6-12 månader efter acl-operation, utvärdera om tillit till knäet, förmåga att ta i samt hopprestation skiljer sig mellan opererat ben och icke-opererat ben före och efter kortintensiv generell uttröttning. Metod:18 personer mellan 17-48 år (9 män och 9 kvinnor), vilka 6-12 månader innan testtillfället hade genomgått primär unilateral acl-rekonstruktion, deltog i studien. Vid ett och samma tillfälle genomfördes tre funktionella hopptester på respektive ben; trippelhopp, triple crossoverhopp samt sidohopp. Testerna genomfördes både före och efter kortintensiv generell uttröttning. Inför samt efter varje hopptyp och både före och efter uttröttning, skattade försökspersonerna sin tillit och förmåga att ta i genom VAS-skattning. Resultat:Hopplängd/prestation samt förmåga att ta i var sämre i det opererade än i det icke-opererade benet, utom för sidohoppet.