Bakgrund och problem: IAS 19 genomgår en ny förändring då en av redovisningsmetoderna för aktuariella vinster och förluster avskaffas. Korridormetoden, som fungerar som en utjämningsmekanism är den mest frekvent tillämpade metoden av stora börsnoterade bolag i Sverige. Avskaffningen av metoden väntas få effekter på dessa företags finansiella ställning då företag 2013 kommer tvingas ta fram sina oredovisade aktuariella förluster och redovisa dessa i sin helhet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera berörda aktörers uppfattning om nya IAS 19 som träder i kraft 2013 samt vilken påverkan den förväntas ha på börsnoterade företag som idag tillämpar Korridormetoden.Metod: Genom intervjuer inhämtade vi material av kvalitativ natur. Data av denna karaktär är bäst lämpad för vår studie då vi vill undersöka inställningar till en förändring som ännu inte har trätt i kraft och som kommer beröra företags finansiella rapportering.Resultat och slutsats: Kritiken från två av de tillfrågade gällande Korridormetoden rör inte den utjämningsmekanism som finns, utan snarare att metoden inte har genomfört sitt syfte som man upptäckt på senare år.  Detta har i sin tur lett till att företag samlat på sig stora aktuariella förluster i samband med sina pensionsåtaganden.Då IAS 19 har krävt flera omarbetningar och den senaste modifieringen av standarden kan ses som en tillfällig lösning tills att man kommer fram till en metod som speglar skulden på ett mer korrekt sätt. Borttagandet av Korridormetoden har enligt respondenterna fler fördelar än nackdelar vilket för pensionsredovisningen vidare i utvecklingen.

Bakgrund och problem: Genom att erbjuda val vid redovisning av aktuariella vinster ochförluster minskar möjligheten till jämförelse mellan bolag och länder. IASB har valt attgenomföra ett borttagande av Korridormetoden, vilket är den redovisningsmetod som i dagslägettillämpas av majoriteten av företagen på Stockholmsbörsen Large Cap-lista. Detta har belystssom ett problem i flertalet studier och kommer leda till en väsentlig påverkan för många av deföretag som tvingas till ett byte 2013.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka varför vissa företag på Stockholmsbörsen inte tillämparKorridormetoden och vilken metod de valt istället samt vad den reviderade standarden IAS 19kan komma att få för effekt för företag som tvingas till ett byte från Korridormetoden 2013.Avgränsningar: Uppsatsen studerar enbart företag noterade på Stockholmsbörsen Large Caplista.Vidare kommer enbart de företag som tillämpar förmånsbestämd redovisning avpensionsåtagandet att studeras. En avgränsning till industrisektorn enligt OMX Nasdaq ICBindelning har sedan gjorts för att djupare studera företagens motiv till att redovisa i övrigttotalresultat samt de förväntade effekter av borttagandet av Korridormetoden.Metod: Uppsatsen baseras på en flerfaldig strategi där både en kvantitativ och kvalitativ metodtillämpats. Vid insamlandet av de totalt 58 årsredovisningarna från företag noterade påStockholmsbörsen Large Cap-lista som ligger till grund för studien tillämpades en kvantitativansats.

Background to problem: Pensions play a big role in people's lives when life expectancy continues to increase. Companies can choose different ways of reporting their pension plans, and within the defined benefit pension plan poses the actuarial gains and losses that can be reported based on three different methods. Only one method will exist from 2013, how will the companies that use the other two handle the new situation?Purpose: Investigate why different companies have chosen to report its actuarial gains and losses along the corridor approach, directly against income or directly in equity. How will the companies that use the corridor method manage the situation when it will only be allowed to report in other comprehensive income as of 2013 and how will this affect them.Methodology: Data was collected through qualitative questionnaires sent to companies listed on Nasdaq OMX Nordic Stockholm, Large Cap and Mid Cap, and a qualitative interview.

Abstract: Since the implementation of IFRS, many changes in accounting standards have occured. Companies that follow IFRS must therefore always adapt and change its accountingprinciples according to changes made by IFRS. The latest change that companies must consider and adapt to in their financial accounting is the revised version of IAS 19 regarding pensions. This study aims to investigate if there is a relationship between financial accounting and management accounting due to changes made by IASB. More specifically the study investgates how the removal of the corridormethod and the introduction of IAS 19 as an external approach has affected its management accounting in three large corporations in Sweden.

In 2011 the International Accounting Standards Board issued amendments to IAS 19 Employee Benefits. The new standard is effective from January 1st 2013 and one of the largest changes in the standard is the elimination of the corridor method. Through the corridor method companies had the possibility to defer actuarial gains and losses resulting from their defined benefit obligations (pension obligations) and leave them unrecognized off the balance sheet. According to the new standard companies reporting under International Financial Reporting Standards will have to recognize all actuarial gains and losses immediately in other comprehensive income. The aim of this thesis is to examine how the financial key ratios of Swedish listed companies will be affected by the elimination of the corridor method.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade Korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade Korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19.

Problembakgrund: Pensioner är en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna är invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster på ett nytt sätt än tidigare. Då företagen tidigare kunde välja mellan att redovisa direkt mot resultaträkningen eller genom att tillämpa korridorregeln kom nu även möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gått en tid sedan det nya redovisningssättet introducerades och vi intresserades av att veta:Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kännetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna.Syfte: Eftersom tre år har gått sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster.