My field is Korpus and in this project I am investigating what role that plays for me as an artist connected to craft. To really get close to, and understand Korpus I have deconstructed it to find clues to why the silversmithing field looks like it does and how we got here. I believe Korpus has not yet come out of the closet for what it really can be. That it carries a great heritage of traditions and preconceptions that it would do well to shake off a little bit of. Can Korpus as an art field really survive in Sweden, where the Church has no power and silverware is no longer a need to demonstrate ones economic prosperity at an important dinner party? To help myself get closer to these objects I have given my own definition of Korpus.

Specialarbete, 15 hp SV1203 VT 2013 Handledare: Einar Korpus.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs 1203VT 2013Handledare: Einar Korpus.

1GÖTEBORGS UNIVERSITETInstitutionen för svenska språketEtt textperspektiv på kommuners kommunikation med ungdomarAnne MogrenSpecialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Einar Korpus.

1GÖTEBORGS UNIVERSITETInstitutionen för svenska språketEtt textperspektiv på kommuners kommunikation med ungdomarAnne MogrenSpecialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Einar Korpus.

Specialarbete, 15 hpSvenska språket, LSV410Höstterminen 2012Handledare: Einar Korpus.

Specialarbete 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs SV1203Vt 2013Handledare: Einar Korpus.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs SV1203VT 2013Handledare: Einar Korpus.

B-uppsats i Nordiska språk vid Institutionen för Svenska språket,Göteborgs universitet, våren 2013. Handledare: Rickard Melkersson. Examinator: Einar Korpus.Satt i Junicode..

1GÖTEBORGS UNIVERSITETInstitutionen för svenska språketEtt textperspektiv på kommuners kommunikation med ungdomarAnne MogrenSpecialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Einar Korpus.

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Mårten RamnäsExaminator: Ingmar Söhrman.

Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen som i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig Korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan som. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa hypoteser. Som tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet.

Denna uppsats behandlar ordningen på adjektiv i nominalfrasen. Ett antal faktorer som i tidigare litteratur hävdats vara relevanta undersöks: generell frekvens, semantisk närhet med det substantiv som modifieras, grad av absoluthet och Dixons semantiska adjektivklasser. Undersökning är baserad på material från Språkbanken, främst talspråksKorpusen Gothenburg Dialogue Corpus. Slutsatsen som nås är att det finns definitiva preferenser för vissa ordningar: de mest frekventa adjektiven kommer först, de adjektiv som är semantiskt närmare substantiven och som är mer absoluta placeras närmare substantivet. Detta stämmer med vad som sagts i litteraturen.

Denna uppsats behandlar utelämning av subjekt och subjektsfundament, samt i viss mån även utelämning av finita verb, i en Korpus bestående av satser insamlade från SMS och MSN-konversationer. Av de 151 insamlade satserna är 150 deklarativa satser och en är en frågesats. Det som undersökts är vilka pronomen som utelämnats, vilka verb som förekommer i subjektslös konstruktion, vilka skillnader som kan observeras mellan tal- och skriftspråk samt varför subjektsutelämning sker, kort ur ett historiskt perspektiv, men även huruvida det rent grammatiskt är möjligt med subjektslösa konstruktioner.Resultatet av undersökningen visar att jag är det subjekt som mest frekvent utelämnas. När det gäller verb har däremot ingen motsvarande observation kunnat göras. Det verkar med andra ord inte finnas några särskilda finita verb som gynnar utelämning av subjekt..

Syftet med detta arbete är att åskådliggöra variationen i det ordförråd som presenteras i läromedelsserien Good Stuff för skolår 4?6. Mer precist har följande forskningsfrågor behandlats: (i) Vilka ord är mest frekventa i böckernas texter? (ii) I vilken utsträckning förekommer och på vilket sätter sker återanvändning av orden? (iii) Vilka seman­tiska domäner finns representerade i det ordförråd som presenteras i de tre böckerna? För att besvara dessa frågor har en Korpus av alla texterna i de tre böckerna skapats. Analysen  visar att läromedlet till viss del stöttar ordinlärning (t.ex.