SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ta reda på vad gällande rätt är beträffande privatpersoners rätt att framställa exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rättigheter till sitt verk har inte alltid varit självklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Allmänheten har länge haft rätt att göra Kopior av verk för sitt privata bruk då sådan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rätt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lätta sätt för allmänheten att kopiera verk i den privata sfären. För att skydda upphovsmannens rättigheter och möjligheter att få ersättning för sina verk har upphovsmannen fått allt fler rättigheter.

I denna undersökning jämförs upphovsrättslagens syn på original och kopiering med den syn som allmänt råder i konstvärlden. Min frågeställning är: på vilket sätt har appropriering förändrat synen på originalitet och kopiering i konsten och hur samstämmer den med upphovsrättslagens syn? Appropriering är ett begrepp som i konstnärliga sammanhang använts sedan 1980-talet och betyder att man tar något och gör det till sitt eget. Den konstnär som är mest känd för sina approprieringar är Sherrie Levine som målade Kopior av äldre kända konstnärers verk och fotograferade andra kända konstnärers fotografier och ställde ut dem som sina egna. Men även tidigare har konstnärer utnyttjat andras bilder och material för egna konstnärliga syften.

Detta exjobb beskriver skapandet av ett system från grunden som digitaliserar och automatiserar allt pappersarbete för en motorcykelverkstad och på så sätt eliminerar all onödig arbetstid som går åt till att leta fram, ta Kopior och arkivera papper dagligen.Resultatet är ett webbaserat system som kan användas genom dator, surfplatta och mobila enheter. Med funktionalitet för att söka, lägga till, ta bort, modifiera, skriva ut och hitta kunder, motorcyklar, serviceprotokoll och arbetsordrar där moms, kostnader och priser beräknas automatiskt.Systemet utvecklades med ramverket Django på serversidan och använder sig av en MySQL databas för att lagra data medan klientsidan utvecklades med ramverket Bootstrap. För att uppnå målen användes bland annat metoder så som intervjuer, wireframes, entitets-sambands-diagram och normalisering..

Syftet med detta projekt har varit att se om det går att efterlikna en modern popproduktion gjord i dator live med ett helt band i studion. Det skriftliga arbetet tar inte upp låtskrivning utan handlar om den tekniska procesen vid inspelning och mixning. Två låtar har arrangerats och spelats in helt och hållet i en dator för att sedan spelas in live med ett helt band i en studio. Dessa olika versioner av låtarna jämförs sedan med hjälp av sex mätpunkter. De olika versionerna är lika varandra, men är inte exakta Kopior. Datorinspelningarna är välstädade och exakta medan liveinspelningarna är mindre välstädade och stundvis grötigare. .

Underhållsdokumentationen som arkiveras av underhållsorganisationer är Kopior på originaldokument som kunder/operatörer måste spara. Eftersom arkiveringstiden ofta sträcker sig längre än kravet som är 3 år, medför detta att arkivet tar stor fysisk plats. Tillsammans med tidskrävande handläggning kan detta leda till förseningar för dokumentationen att nå arkivet. Detta medför att handläggare eller andra som vill få tillgång till dokumentationen inte ges den möjligheten. Genom att se till att dokumentationen sparas digitalt efter utförd release kommer dokumentationens tillgänglighet att öka, eftersom fler kommer att kunna granska dokumentationen.Genom att undersöka vad som krävs för att skanna in och OCR-konvertera dokumentationen kunde ett enkelt förslag redovisas.

Piratkopiering är väldigt vanligt nu för tiden, eftersom det är lätt att göra exakta Kopior. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det förekommer användande av piratkopierade program bland studenter på Karlstad universitet. Om det gör det, vad är anledningarna och hur ser de själva på sitt användande?I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrättsligt skyddat material, som film eller musik. Studien är en icke-slumpmässig statistisk undersökning.

Uppsatsen syftar att behandla problematiken med piratkopierade produkter ur ett produktsäkerhetsperspektiv, med särskild inriktning på konsumentens möjlighet att utfå ersättning efter att personskada uppstått. Vanligtvis diskuteras frågan om piratkopierade produkter ur en immaterialrättslig synvinkel med de negativa konsekvenser industrin innebär för rättighetsinnehavare. Arbetet har istället valts att inrikta sig på de falska produkternas slutkonsumenter och hur dessa påverkas. Piratkopieringsindustrin omsätter idag enorma belopp, varorna anses kunna återfinnas inom alla varuslag och i de allra flesta länder. Utöver de sämre gjorda Kopior vilka köparen lätt kan skilja från original existerar dock även betydligt skickligare förfalskningar som är avsevärt svårare att upptäcka.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka den nya reformen ?En modernare rättegång?, som innebär att bevisförhör som hålls i tingsrätten normalt skall dokumenteras genom att spelas in på video (ljud- och bildupptagning). I detta syfte har också ingått att se vem som har rätt att ta del av och begära ut Kopior av de videoinspelade tingsrättsförhören, samt att undersöka hur sekretesskyddet för inspelningarna ser ut. Det har kunnat konstateras att bildupptagningen är sekretessbelagd och att sekretessen endast skyddar den enskildes intresse av att inte lida men. Den som begär ut en kopia av ett videoinspelat tingsrättsförhör med stöd av handlingsoffentligheten har rätt att få en kopia om förhörspersonen eftergivit sekretessen.

Nedladdade spel har blivit mer förekommande än vad de var fo?r ett årtionde sedan. Bredbandets framgång har gjort det möjligt att snabbt ladda ner spel och marknaden fo?r digitala spel växer stadigt. I denna studie undersöker vi om konsolspelarnas attityd mot digitala konsolspel skiljer sig från fysiska konsolspel i och med den växande digitala marknaden.

Upphovsrätt är den rätt som författare, kompositörer, konstnärer och andra upphovsmän har till sina verk. Bestämmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Upphovsrätt avser att ge rättsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det än föreligger samt en rätt till ersättning för skapade verk. Upphovsrätten har emellertid tvingats genomgå omfattande förändringar på grund av den tekniska utvecklingen som sker på området. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt går att framställa nästan exakta Kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjälp av internationella nätverk som Internet.

Gamla filmer är ju kulturhistoria i visuell form och som på något sätt måste bevaras, förvaras rätt för att kunna utnyttjas i framtiden som historieinformerande media och till forskning.Syftet med denna uppsats var att få en bättre uppfattning om i vilken utsträckning gamla filmer tillgängliggörs vid länsmuseer och institutioner i Sverige.Därmed också undersöka hur man hanterar, bevarar och eventuellt efterbearbetar dessa gamla offentliga och privata filmer och hur respektive presentationsstrategier ser ut.För att få ett svar på dessa frågor, utfördes en enkätundersökning där lämpliga enkätfrågor skickades till länsmuseichefer, bild samt filmansvariga på 26 olika museer och institutioner.Resultatet blev kortfattat att några få museer har ingen hantering överhuvudtaget av gamla filmer. En större andel har en mycket liten hantering och efterbearbetning. I många fall lämnar man efterbearbetningen till någon utomstående eller accepterar de DVD-Kopior man får från Filmarkivet i Grängesberg. Detta är helt beroende av vilka ekonomiska resurser man har.Få gör ett komplett arbete med förvaring, digitalisering och efterbearbetning, från gamla filmer, till genomarbetad DVD.Museerna har sedan en hel del varianter, på hur de tillgängliggör sitt material.Upphovsrätten kan många gånger begränsa tillgängligheten på ett existerande filmmaterial..

Det finns ett förtroendegap mellan morgontidningar och kvällstidningar. I tidigare studier har förtroendet kopplats till olika faktorer: innehåll, spridning och nyhetsrapporteringens kvalitet. I denna uppsats genomfördes ett experiment för att presentera sambandet mellan förtroende och en tidigare förbisedd faktor ? layout. Experimentet bakades in i en användarstudie på åtta personer där hälften ingick i en testgrupp och den andra hälften i en kontrollgrupp.

Upphovsrätt är den rätt som författare, kompositörer, konstnärer och andra upphovsmän har till sina verk. Bestämmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Upphovsrätt avser att ge rättsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det än föreligger samt en rätt till ersättning för skapade verk. Upphovsrätten har emellertid tvingats genomgå omfattande förändringar på grund av den tekniska utvecklingen som sker på området. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt går att framställa nästan exakta Kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjälp av internationella nätverk som Internet.

Streaming är en teknik som används för att se på direktsändningar eller filer som är lagrade på webbplatser, direkt på datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sätt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rättsläget vad gäller streaming är idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gällande rätt, om en lagändring bör ske och vilka aktörer som kan hållas ansvariga vid streaming av olovligt tillgängliggjort material.Upphovsrätten är idag reglerad på många olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen främst i Upphovsrättslagen (URL). De internationella bestämmelserna syftar till att ge skydd åt upphovsmän, oberoende av nationalitetsgränser, och detta har i sin tur inverkat på EU-direktiv.

Dagligvaruhandeln befinner sig i en hård konkurrenssituation. Det gäller att locka konsumenter till kedjornas butiker, och framförallt få dem att bli trogna kunder. Detta har lett till att livsmedelskedjorna antagit ett antal strategier för att stärka konkurrensförmågan. En av dessa är EMV, Egna Märkesvaror. Detta är produkter som dagligvarukedjorna säljer under eget varumärke, men inte tillverkar själva.