Vårdnadskonflikter är ett problem som drabbar flertalet barn, år 2011 berördes cirka 9300 barn av föräldrarnas vårdnadstvist och 18900 barn hade föräldrar som deltog i ett samarbetssamtal. Konflikter kan påverka barnet negativt genom att ge upphov till lojalitetskonflikter och skuldkänslor. Syftet med denna studie var att undersöka hur två arbetssätt för handläggning av vårdnadskonflikter "Konflikt & försoning" och "Koordinator" tillämpas i utvalda delar av södra Stockholm samt undersöka hur de arbetar för att tillvarata barnets bästa i processen. För att undersöka detta användes en fallstudiedesign som utgick från intervjuer med utövare av arbetssätten och observationer av sammanträden i tingsrätten. Arbetssätten analyserades separat utifrån the constant comparative method, och i konflikt & försoning framkom tre kategorier; rekrytering av föräldrar och val av familjerättssekreterare, struktur under uppbyggnad samt ett annat förhållningssätt.

Syftet med uppsatsen var att utifrån ett projektarbete vid Malmö-Sturup Airport,lyfta fram och dra lärdom av grupprocesser ochprojektarbete. Viktiga lärdomar är att projektarbete ibland kräver förkunskaper inom process och metod snarare än branschspecifika kompetenser. En projektgrupp kan ha mer än en roll i arbetet och behöver då balansera dessa roller och relationer. En grupp med kompletterande personligheter når lättare effektivitet samtidigt som behovet av Koordinator är stort. Styrningsverktyg är därför viktiga för att skapa struktur.

This essay examines the international communitys intervention in Bosnia. The purpuse i to give the reader a deaper understanding of the problems appeared in re-building the bosnianstate. Office of the higher representive (OHR), was to become the Koordinator of therecontruction of the institutions and governance. The theory used fore the examination isstate-building, whith an alingnment of state-building trough the international community.The second part of the essay examine the ideas of the High representive (HR) trough threedifferent dimensions. The idea-analysies search to present the core of ideas of OHR, nationalparties and the reconstuction of media.

Uppsatsen undersökte SSPF som är ett samverkansforum mellan socialtjänst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jämföra vad SSPF innebär och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrån mål, syfte, ansvarsfördelning, förutsättningar ochungdomars delaktighet. Syftet var också att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tänkas påverka de ungdomarsom är aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter från socialtjänst, skola, polis och fritid samt Koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildKoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

Nätverk är en platt arbetsorganisation som nyttjas alltmer frekvent. I Skåne startades nätverk för Hälsofrämjande skola/skolutveckling 2000, vars syfte var att få igång, stödja och utveckla grundskolornas hälsofrämjande processer. Kontaktpersoner utsågs, med ansvar att driva frågorna i deras respektive kommun. Det centrala i konceptet är att det hälsofrämjande arbetet skall fördelas över hela läroverk, inte enbart angå ett fåtal engagerade individer. Skolledare/rektor och en Koordinator framställs i bakgrunden som nyckelpersoner för att möjliggöra denna process genom deras befogenheter respektive överblick och relationer till de involverade.

Lödfogar på kretskort utsätts för spänningar i samband med temperaturväxlingar. Dessa spänningar leder så småningom till utmattningsbrott. Omställning till blyfri lödning  pga EUdirektivet ELV (End of Life Vehicles) som inom kort kan börja förbjuda användning av blyhaltiga lödfogar även i tunga fordon, medför en ökad risk för utmattningsbrott, eftersom blyfria lödfogar påstås vara sprödare än tenn/bly lod. Scania har begränsad kunskap om eller erfarenhet av blyfria lödfogar och har av den anledningen startat detta projekt.I det här projektet vill man ta reda på ifall påståendet ovan, om att blyfritt lod är sprödare än blyat lod, stämmer och för att kunna göra en sådan jämförelse mellan loden måste dessa analyseras från ett materialtekniskt perspektiv. Scania har fram till nu fastställt sina provresultat via ett elektriskt funktionstest.

Lödfogar på kretskort utsätts för spänningar i samband med temperaturväxlingar. Dessa spänningar leder så småningom till utmattningsbrott. Omställning till blyfri lödning  pga EUdirektivet ELV (End of Life Vehicles) som inom kort kan börja förbjuda användning av blyhaltiga lödfogar även i tunga fordon, medför en ökad risk för utmattningsbrott, eftersom blyfria lödfogar påstås vara sprödare än tenn/bly lod. Scania har begränsad kunskap om eller erfarenhet av blyfria lödfogar och har av den anledningen startat detta projekt.I det här projektet vill man ta reda på ifall påståendet ovan, om att blyfritt lod är sprödare än blyat lod, stämmer och för att kunna göra en sådan jämförelse mellan loden måste dessa analyseras från ett materialtekniskt perspektiv. Scania har fram till nu fastställt sina provresultat via ett elektriskt funktionstest.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem och i Sverige suiciderar cirka 1400 människor varje år. Sorgen efter en närståendes suicid leder till en kris och ett lidande för de anhöriga. Sjuksköterskans roll i den vårdande relationen blir att bekräfta dessa känslor och upplevelser hos den anhöriga. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser om hur lidandet kan lindras i sorgen efter en närståendes suicid. Metod: Studien är en kvalitativ analys av berättelser där tre självbiografier, tre antologier samt en rapport analyserades utifrån ett omvårdnadsperspektiv.

Lödfogar på kretskort utsätts för spänningar i samband med temperaturväxlingar. Dessa spänningar leder så småningom till utmattningsbrott. Omställning till blyfri lödning  pga EUdirektivet ELV (End of Life Vehicles) som inom kort kan börja förbjuda användning av blyhaltiga lödfogar även i tunga fordon, medför en ökad risk för utmattningsbrott, eftersom blyfria lödfogar påstås vara sprödare än tenn/bly lod. Scania har begränsad kunskap om eller erfarenhet av blyfria lödfogar och har av den anledningen startat detta projekt.I det här projektet vill man ta reda på ifall påståendet ovan, om att blyfritt lod är sprödare än blyat lod, stämmer och för att kunna göra en sådan jämförelse mellan loden måste dessa analyseras från ett materialtekniskt perspektiv. Scania har fram till nu fastställt sina provresultat via ett elektriskt funktionstest.

Syftet med den här studien är dels att undersöka hur det nya sättet att arbeta med studie och yrkesvägledning i Falköping fungerar, sedan starten av Vägledningscentret i höstas, och dels att undersöka vad elever tycker och tänker om den vägledning de får idag. Förra hösten ersattes praon i Falköpings kommun av VISA, som står för Vägledning Inför Studier och Arbetsliv. VISA har tagits fram genom projektet Personligt Entreprenörskap ? att forma sin egen framtid. Jag har undersökt vad eleverna tycker om den nya formen av prao och hur fungerar den i praktiken Jag har använt mig av en kvantitativ metod och låtit elever i årskurs nio, besvara en enkät med frågor om vägledning och VISA. Jag har även låtit studie och yrkesvägledarna i kommunen besvara en enkät för att få deras synvinkel på de nya sätt som de nu arbetar på.

Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjälp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar på hur ett välfungerande grupparbete är möjligt. Som främsta teoretiker använde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara på denna fråga studerade jag hur grupparbete går till, hur det påverkar studerandes lärande samt vilka kommunikationsmönster som uppstår under grupparbete som får konsekvenser för lärandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lär sig att arbeta i grupp.

Avfallsminimering innebär att man genom olika typer av åtgärder minskar mängden avfalloch halten av farliga ämnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla är sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömålsarbetet har mål satts upp för att minska eller åtminstone inte öka avfallsmängderna.EU: s strategi för hållbar utveckling har målet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillväxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mängder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvändning av resurser och en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster.   För att åstadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.