Ett kärnkraftverks Kontrollrum är en komplex miljö som ställer stora krav på operatörerna som styr och kontrollerar det. En viktig del för att få systemen att fungera är kommunikationen mellan operatörerna. För att minimera risken för att missförstånd sker så har det införts instruktioner på att trevägskommunikation ska användas av operatörerna i Kontrollrummen.Studiens syfte var att undersöka i vilken omfattning trevägskommunikation används i Kontrollrum samt att lägga en grund för vidare forskning för att utreda vad det tredje steget i trevägskommunikation ger jämfört med tvåvägskommunikation och om det är nödvändigt att använda sig av trevägskommunikation. För att undersöka detta har fyra observationer och två fokusgruppsintervjuer genomförts med två skiftlag från Ringhals. Observationerna är genomförda under skiftlagens återträningspass i en simulator som är en identisk kopia av ett riktigt Kontrollrum.

Detta examensarbete är en förstudie där väl lyssningsanpassade rum har undersökts både objektivt och subjektivt med syftet att kunna identifiera och tolka allmänna akustiska fenomen som uppstår, och upplevs, samt upplysa läsaren om dessa. Rapporten behandlar ljudfysik så som akustik och våglära, ljudteknikerns roll, psykoakustik, Kontrollrum och teknisk utrustning. De mätningar och lyssningstest som utförts har alla utgått ifrån den tänka lyssningspositionen som sedan ställts mot specifika krav och rekommendationer från AMS (Audio Measurement Standards) och EBU (European Brodcasting Union). Lyssningstesten har gjorts efter EBU-standard. Även intervjustudier har genomförts med erfarna ljudtekniker.

Det här examensarbetet har utförts på LKAB i Kiruna där deras dotterbolag Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB) räknar med att bygga om terminalerna i Kiruna och Svappavaara inom en snar framtid. Syftet med examensarbetet var att ta fram underlag för utformningen av nya Kontrollrum för lastning, lossning, vagnsavsyning och ställverk vid terminalverksamheten i Kiruna. Det huvudsakliga målet med examensarbetet var att finna lösningar till en god arbetsmiljö i samtliga Kontrollrum. Under projektets gång har arbetet följt modellen för Systematisk problembehandling (Johansson, 2003). Arbetet började med att besöka de olika arbetsområdena som var aktuella för projektet för att få en så god uppfattning som möjligt om uppgiften.

Syftet med denna studie var att undersöka skiftavlämning i tre Kontrollrum på kärnkraftverket OKG utifrån attityder, tillit och procedurer. OKG beskriver sin säkerhetskultur som att all personal kan känna sig bekväma med att ifrågasätta och där hög tillit skall verka för att skapa ett öppet klimat. Tidigare forskning har visat att relationen mellan säkerhetsklimat och inställningen till avlämning är beroende av tillit (Kath et al., 2010). Studiens mål är att resultatet skall ge förslag till förbättringar eller förändringar till dagens arbetssätt kring skiftavlämning.Studien är genomförd som en fallstudie av explorativ samt jämförande karaktär och har en innesluten multipel enhets design. Datainsamlingen utfördes genom observationer samt semistrukturerade intervjuer.

Detta arbete är en utvärdering av metoden i och utformningen av Handbok ? Validering av Kontrollrumsändringar. SwedPower har producerat Handboken för Statens kärnkraftsinspektion och kärnkraftverken. Handboken har funnits i några år och SKI hade en önskan om att den skulle utvärderas. Handboken skrevs som ett hjälpmedel för valideringspersonal, för att åstadkomma ett standardiserat, väl fungerande tillvägagångssätt för validering.

Syften med projektet är att presentera tankar och åsikter kring gränssnittsutformning i Kontrollrum från fem olika informanter med erfarenhet inom kärnkraftsindustrin; och diskutera dessa utifrån dagens teorier för att se en möjlig framtida utveckling av gränssnitt i kärnkraftverk. Studien utfördes genom kontextuella intervjuer över fyra intervjutillfällen. Rapporten följer en progression av exempel från vad som kan ses som grundläggande kunskaper kring gränssnittsutformning till vad som är en mer komplex diskussion då gränssnitten är en del av en komplex miljö. Studien har sagt en del om var man varit, var man är och vart man eventuellt är på väg inom gränssnittsutformning samt pekat på en del möjligheter och problem man ställs inför. Detta rör främst fyra punkter och diskuteras i rapporten: (1) Hur ska flexibla och adaptiva gränssnitt utnyttjas på bästa sätt? Möjliga områden är larmhantering och kommunikation mellan operatör och automation samt bestämma när något ska visas på en stor skärm.

Uppsatsen undersöker hur de olika panoreringsteknikerna, direkt/ambient och direkt-överallt, för 5.1 surround uppfattas utav lyssnare. Enligt direkt/ambient ska alla direkta källor panoreras till frontkanalerna (L, C, R) och endast ambiens finnas i surroundkanalerna (Ls, Rs). Enligt direkt-överallt kan direkta källor panoreras till alla kanaler. Ljudstimuli i tre genrer har utav undertecknad framställts, rock/hårdrock, jazz/fusion och hip hop. Ett exempel enligt direkt/ambient och ett enligt direkt-överallt framställdes i varje genre.

The acoustics in a control room is a complicated phenomenon. Early reflections, reverberation time and area in the room are some of the problems. This report is about the reflection on the mixing console in a control room. The control room being built, these reflections are difficult to take into consideration since the mixing console is one of the very last items you place in the room. This report will explain three main measurements that were done in order to get the answer to the following question: Does the mixing console interfere the frequency curve at listening position? Three measurements were done and the difference between the measurements was that the microphone and the loudspeakers were placed in different places in the control room.

Kärnkraftverk är högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den här komplexiteten kan små olyckor få katastrofala följder. Närvaron av komplexitet försämrar förmågan att förstå situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kärnkraftsdomänen kräver ett agilt beteende för att hantera den höga närvaron av komplexitet. Agilitet är förmågan hos en enhet att framgångsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förändrade omständigheter. Syftet med arbetet är att utveckla ett mätverktyg för att identifiera indikatorer på agilt beteende i stabsverksamhet inom kärnkraftsdomänen.

Projektet ?Rationell råjärnshantering? på SSAB Tunnplåt i Luleå har varit mitt examensarbete under vårterminen 2005. Projektet har gett mig en nyttig inblick i tung industri samtidigt som det har gett mig möjligheten att nyttja de verktyg som utbildningen gett mig. Uppdraget har varit att utforma ett Kontrollrum med ergonomin i fokus. Det studerade Kontrollrummet finns i anslutning till svavelreningsstationen vid stålverket och betjänar två behandlingsstationer samt är hemmabas för några traversförare.

Detta examensarbete är en studie av turbinoperatörers arbete under driftsituationen husturbindrift vid Ringhals kärnkraftverk. Syftet är att undersöka dels under vilka förutsättningar turbinoperatörerna arbetar under detta driftfall och dels hur de grafiska användargränssnitten kan anpassas till driftfallet för att möta operatörernas informationsbehov. Utifrån intervjuer, observationer under simulatorträning, uppgifts- och länkanalyser fastställdes operatörens informationsbehov under husturbindrift och designkriterier för ett situationsanpassat gränssnitt togs fram. Arbetssättet Cognitive Work Analysis har fungerat som ett ramverk för studien. De viktigaste designkriterierna är: - Parametrar som är viktiga för situationen ska presenteras tillsammans med mål och/eller gränser för värdet som visas.

Elektricitet är mycket centralt i dagens samhälle och många av samhällets funktioner är beroende av en fungerande eldrift. I och med detta är det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnätsföretag har förmågan att behålla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen är någonting som inte inträffar speciellt ofta, men när det väl händer drabbas driftcentralen hårt.Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen på Utsikt Nät, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera kritiska punkter som påverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmåga att bibehålla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förståelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Rejlers Ingenjörer i Göteborg. Syftet med arbetet är att genom en projektering övergripande presentera utförandet, komponenter, funktioner, ekonomi och situationsplaner för två förslag på stationsutformningar i samband med en ombyggnation och utvidgning av en transformatorstation. Transformatorstationen har i nuläget två spänningsnivåer på 40 kV och 10 kV. I samband med ombyggnationen skall stationen kompletteras med ytterligare en spänningsnivå på 20 kV, för anslutning av ett antal vindkraftverk. För att anläggningen skall uppfylla grundläggande krav, utförs projekteringen genom att sortera och sammanställa relevant information från gällande föreskrifter, standarder och tekniska riktlinjer.

Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar ? erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen.Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat Kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga.

Det här examensarbetet är gjort åt Vattenfall Service Nord AB som har hand om driften för 54 vattenkraftverk i Sverige tillsammans med Vattenfall Service Syd AB. I arbetsuppgifterna för driftpersonalen ingår även jourtjänstgöring. Varje vaktutryckning som görs är kostsam. Undersökning av larm som medfört vaktutryckningar av driftpersonal till vattenkraftverk mellan 2004-01-01 ? 2005-06-30 på axel, lager och turbinsystem har gjorts.