Forskare har konstaterat att ca 30 % av alla nötkreatur som bär på O157:H7 är superutsöndrare. Detta innebär att deras terminala mukosa är koloniserad och leder till att de utsöndrar höga bakteriehalter under långa perioder. Undersökningar har visat att superutsöndrare kan stå för upp till 96 % av alla bakterier som utsöndras. Närvaron av en superutsöndrare i en grupp leder till att fler djur blir lågutsöndrare samt att dessa lågutsöndrande djur utsöndrar mer bakterier än de lågutsöndrare som inte huseras tillsammans med en superutsöndrare. Detta kan resultera i en ökad kontaminering av kött på slakterier och så småningom till en ökad risk för människor att bli smittade.

Salmonellainfektioner orsakar en betydande sjuklighet och innebär en stor kostnad för länder inom EU. Inom fjäderfäproduktionen har serovaren S. Enteritidis störst betydelse. EU-kommissionens "Zoonosis Directive" från 2003 innehåller regelverk för kontroll av zoonoser inom EU. Arten Salmonella spp.

Hästar över hela värden är infekterade med gastrointestinala parasiter. De parasiter som har högst prevalens och orsakar sjukdom hos häst är cyathostominer, Parascaris equorum, Anoplocephala perfoliata och Strongylus vulgaris. Parasiterna kan orsaka alvarliga symtom så som obstruktion, kolik, avmagring och de kan även ge komplikationer som kan leda till döden. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa information om hästens parasiter och om tillgängliga analysmetoder samt att undersöka dagens möjligheter till ett hållbart Kontrollprogram för att minska resistensutveckling. Problematiken med den ökande resistensen har gjort att regelbunden avmaskning för att minska prevalensen av parasiterna har börjat ifrågasättas. Idag finns det Kontrollprogram för att minska resistensutvecklingen hos hästens gastrointestinala parasiter.

En utvärdering av befintlig data från referensfasen av Kontrollprogrammet för Grimstorp Lillesjön har utförts. De studerade parametrarna i rapporten är ytvatten- och grundvattenhalter (grundvattenrör och brunnar) av arsenik och tre utvalda PAH (acenaften, fluoren och naftalen) ämnen samt fysikaliska-kemiska stödparametrar. För att bidra med information till Kontrollprogrammet har i denna rapport statistiska parametrar beräknats i form av kontrollmål för årsmedelvärde och stickprov för de studerade parametrarna. Det har även i förväg angetts den förändring från kontrollmålet som kan påvisas enligt planerad provtagning. Arsenikhalterna har 1-5 ggr mindre relativa standard avvikelsen (CV) än för de tre valda PAH ämnena, där CV i många fall är över ett.

Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till livsmedelsburna infektioner hos människor. Infektionen sker via en fekal-oral smittväg, i första hand via kontaminerade livsmedel men även via kontakt med smittade djur och människor. Utbrott av Salmonella hos människa orsakas ofta av livsmedel från djur infekterade med Salmonella och i flera fall kan den primära smittkällan spåras tillbaka till kontaminerat djurfoder. Foder utgör det första ledet i animala livsmedelskedjan och är därmed en viktig utgångspunkt för kontroll av Salmonella för att reducera smitta senare i denna kedja. Kontamination av foder kan potentiellt ske vid skörd, under processning särskilt i foderfabriken eller under lagring och transport.

Luftvägssjukdomar är ett av de vanligaste hälsoproblemen hos kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. Luftvägssjukdomar är komplexa till sin natur och uppkommer endast då en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta är den primära patogenen ett virus och den påföljande lunginflammationen orsakas av bakterier. Ett bidragande virus, BVDV, har genom ett frivilligt Kontrollprogram utrotats i Norden och det finns potential att utrota även BRSV. Genom en ökad förståelse för biosäker-het och hur ventilation av mikromiljöer, gruppstorlek och ålderssammansättning påverkar smittrycket och luftvägshälsan hos kalvar kan byggnader och management-rutiner som mini-merar risken för respiratoriska sjukdomar utformas..

A study was made to evaluate how current measurementscould help to determine how particles from fish farms are dispersed. During sixweeks of the summer 2012, two different current measurements were conducted.One of them consisted of measurements each fifth minute at 5 m and 15 m atthree locations for 14-16 days each. The other consisted of profilemeasurements at each location at four times during the period of six weeks. Forthe current measurements two instruments (model RCM 9) were used. A two weekmeasurement can give enough data to make an evaluation of how the currents at alocation will transport litter from a fish farm.

This thesis aims to investigate what requirements companies have in order to achieve a successful legislative compliance control. The implementation of an environmental management system can help the company to structure their business and succeed with their environmental legislative compliance.Both small and medium sized businesses perceive that it is difficult and time consuming because the legislation can be difficult to interpret if you do not have the required knowledge. There are many companies that hire help in the form of consultants who audit their compliance, but this leads to a risk that the company will be exposed when the knowledge does not remain in the company if the consultant would cancel the cooperation. There are not so many tools today for businesses to obtain good legal compliance. The methods used are usually checklists included in the control program, and it costs a lot of resources to do everything needed.This study strives to deliver the expressed needs of the businesses.

Smågrisdödligheten är ett stort problem i grisproduktionen då den bidrar till en försämrad djurvälfärd. Många av de smågrisar som dör innan avvänjning kläms ihjäl av suggan. För att förhindra detta är det vanligt i många EU-länder att suggan fixeras under diperioden och i vissa fall även innan grisning. Fixeringen innebär att suggan har en mycket begränsad rörelsefrihet och hennes välfärd är försämrad. I Sverige är det endast tillåtet att fixera suggan vid särskilda omständigheter, då hon utgör uppenbar fara för smågrisarna eller skötaren.

Salmonella kan infektera de flesta av våra husdjur och produktionsdjur och är en av de vanligaste livsmedelsburna infektionerna hos människa. Salmonella smittar fekalt-oralt men vissa serotyper som Salmonella Enteritidis kan även överföras från hönan till nästa generation genom äggen. I denna litteraturstudie sammanfattas hur Salmonella, särskilt Salmonella Enteritidis, kan få en omfattande och snabb spridning inom hela fjäderfäproduktionen på grund av att bakterien inte bara sprids med avföringen utan även med äggen från infekterade djur. Smittspridningen kan bli särskilt snabb och omfattande om djuren i avelspyramidens topp infekteras. Därigenom kan smitta hos exempelvis några tusen avelsdjur spridas till miljontals kycklingar och ägg i konsumtionsledet med en massiv exponering för konsumenten, människan. Studien innehåller även hur man ska gå till väga för att minimera risken för smittspridningen. Spridningen av Salmonella Enteritidis ökade kraftigt under åren 1979-1987 och utvecklade sig till en global pandemi av Salmonellainfektion hos människor.

Syftet med detta arbete är att få fram kunskap om vad som krävs vid en omläggning till utedrift inom Sveriges Nötköttsproducenter och Svenska Djurhälsovårdens Kontrollprogram ?Utegångsdjur utan ligghall, nötkreatur?. Det har även undersökts om detta kan vara ett ekonomiskt försvarbart alternativ för gårdar som är intresserade. En fallstudie har gjorts på en gård på mellersta Gotland kring om en omläggning till utedrift i Kontrollprogrammet är möjlig och om det är mer ekonomiskt lönsamt än dagens produktion. Vid en omläggning görs även en utökning till ca 200 kor för att optimera användningen av de stallar som blir tillgängliga. Genom att sammanställa dagens produktion och effekterna efter en omläggning i varsin driftsplan så har de ekonomiska resultaten sammanfattats. En enkät skickades ut under våren 2013 till de 21 gårdar som är anslutna till Kontrollprogrammet.

Staphylococcus pseudintermedius (S. pseudintermedius) är en opportunist som ingår i hundars normalflora och den bakterie som oftast orsakar pyodermi hos hund. En alltför frikostig användning av antibiotika inom veterinärmedicinen har selekterat fram nya resistenta bakterier som meticillinresistenta S. pseudintermedius (MRSP). Det är en bakterie som i vissa fall visat sig vara resistent mot alla större antibiotikagrupper som används inom veterinärmedicinen.

I Sverige har vi en låg prevalens av salmonella jämfört med övriga Europa och världen, ett nationellt Kontrollprogram ligger till grund för denna låga förekomst. Öland har en högre prevalens av Salmonella Dublin (S. Dublin) än övriga Sverige, vid tankmjölkscreening 2013 konstaterades att 2/3 av besättningarna med tecken på infektion med S. Dublin låg på Öland. Fokusgruppsintervjuer är en metodik som använts för att belysa människors tankar, åsikter och funderingar gällande ett specifikt ämne. Sådana diskussioner hölls med mjölkproducenter på Öland för att diskutera förekomst och kontroll av S.

Vi har i vårt examensarbete undersökt hur byggentreprenörer jobbar med sitt torkklimat och hur torkmiljön kan kontrolleras. Det finns ett stort behov på byggarbetsplatserna för en produkt som skapar förutsättningar för ett rutinmässigt arbete med torkklimatet. Detta kan möjliggöras genom att arbetsplatsen köper in en produkt som innehåller erforderlig mätutrustning, dataprogram för hanteringen av mätresultat samt utbildningsmaterial för hur mätningarna ska genomföras.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en del av de bitar som behövs för en sådan produkt. Det som har gjorts är en sammanställning av tydliga riktlinjer för hur ett Kontrollprogram skulle kunna se ut. Vi kommer att fortsätta arbetet med att färdigställa Kontrollprogrammet utanför detta examensarbete tillsammans med Skanska Teknik.

Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.