Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden.Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit.

This is a final thesis in landscape planning, at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). The study examines the current phenomenon of amenity migration and the international discourse applicability of the a "Countryside dream" in a small neighborhood in Käglinge, part of the transit-oriented community Oxie just outside of Malmö in the southern part of Sweden. The critical starting point of the study is the how many planners idealize the dense city with its positive proximity qualities. However, since the late 1900s, many people have instead started to idealize living in more rural or naturally appealing landscapes, often just outside a bigger city, with good transit possibilities (both by car and bus as well as by train). The phenomenon of amenity migration ? the migration to a new, more appealing everyday environment considered to have more amenities, is very relevant today since many smaller communities are becoming more transit-oriented, allowing the inmigrants to work in some bigger, dense town while living in a small-scale, less dense semi-rural community. More dense transit-oriented communities are however also an ideal to planners in Sweden, but to what extent can Käglinge in Oxie ? a neither rural nor urban community - fulfill a possible countryside dream, and what role does the train station have in the in-migrants everyday life? The study has a theoretical starting point in literature regarding amenity migration, countryside ideals, representations of the countryside and the possible migrants themselves, giving a broad perspective on these related issues. The case study of Käglinge in Oxie is then presented, including interviews with Käglinges in-migrants.