Att endast mäta synskärpa i en vanlig synundersökning är oftast inte tillräckligt för att få en komplett bild på synfunktionen av en patient. Kontrastkänslighet är en viktig del i synen som ofta utelämnas ur dagens rutin undersökningar. Detta är i undersökarens ögon en viktig del av en synundersökning eftersom enbart synskärpa inte ger en helhetsbild på patientens synfunktion.Syftet i denna studie var att se om ljusets frekvens påverkar vårt Kontrastseende. I studien har undersökaren jämfört Kontrastseende vid hög- och lågfrekvent belysning och försökt att ta reda på om dessa två förhållanden har en påverkan på patientens Kontrastseende.I studien mättes kontrastkänslighet i lågfrekvent (50 Hz) och högfrekvent belysning (25 000 ? 70 000 Hz).

Syfte: Att undersöka om anatomiska fynd återspeglas i funktionella tester; finns det något samband mellan temporala RNFL och Kontrastseende hos friska personer?Material och metoder: Friska personer mellan 18-60 år inkluderades i denna studie. Mätningar gjordes på ögon som hade en refraktion inom ±6,00 DS och detta kontrollerades med en inledande synundersökning. Kontrastseende mättes med Pelli-Robson-testet på 1 m avstånd och testpersonen hade då på sig en provbåge med optimal korrektion samt +0,75 DS extra för att kompensera för testavståndet. Tjockleken på RNFL mättes med en OCT-SLO-mätare med inställningen RNFL.

SyfteStudiens syfte var att undersöka ifall det fanns en skillnad av Kontrastseendet mellan icke-dementa människor över 65 år jämförelsevis med människor som var diagnostiserade med demens. Även denna grupp hade nått en ålder över 65 år.MetodStudien genomfördes på olika demensboenden eller hemma hos deltagarna. Först fick alla deltagare genomgå en kontroll av närvisus för att se om de kunde läsa 8 punkter eller bättre på en närvisustavla. Om det visade sig att de klarade detta fick de delta i studien. Därefter fick de, binokulärt, läsa så långt de kunde på Mars letter kontrast sensitivity test.