Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i Kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Det finns idag två olika skötselsystem som anses vara lämpliga för Svenskt skogsbruk, trakthyggesbruk och Kontinuitetsskogsbruk. Trakthyggesbruket är mycket dominerande i svenskt skogsbruk och har traditionellt sett de senaste årtiondena ansetts vara ekonomiskt lönsammare än kontinuitetskogsbruket. Ny forskning från Finland säger dock motsatsen, att kontinuitetskogsbruket har högre ekonomisk lönsamhet. Målet med rapporten är att undersöka och jämföra lönsamhet vid olika räntenivåer från två skötselsystem, kontinuitetskogsbruk och trakthyggesbruk samt undersöka hur lönsamheten påverkas av olika virkespriser och flyttkostnader. Nuvärde valdes som ett lämpligt kriterium för att jämföra lönsamhet mellan de två olika skötselsystemen. Årlig nettoavkastning utsågs som ytterligare ett kriterium vid jämförelsen. Ett bestånd simulerades från grundata på fullskiktade bestånd och sedan användes tillväxtfunktioner uppbyggda i Excell för att optimera och beräkna lönsamhet vid olika räntor med både trakthyggesbruk och Kontinuitetsskogsbruk.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i Kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Forestry has three main aspects to take into consideration today; economical, ecological and socio-cultural. In order to reach the broad policy goals for sustainable forest management, an increased variety of management approaches are requested. Today clear-cutting is the only method used in 96 % of the managed forests in Sweden. The Swedish National Board of Forestry has therefore initiated a project in order to investigate and develop Continuous Cover Forestry (CFF). This study is a part of this project.

Ett ökat brukande av skog enligt skötselprinciper som leder till skiktade beståndsstrukturer, en blandad trädslagssammansättning och kontinuerligt skogbeklädd mark har potential att öka den biologiska mångfalden och värdet för rekreation (Emborg m.fl. 2000, Berg m.fl. 1995, Mattsson & Li 1994, Holgen m.fl. 2000). I ljuset av detta, tillsammans med svårigheterna som finns att nå goda ekonomiska resultat vid skötsel av ädellövskog (Lindén & Ekö 2002), ses det idag som angeläget att uppmärksamma och studera alternativa skogsskötselmetoder (Cedergren 2008) . I östra Blekinge har ett antal skogsägare under längre tid praktiserat en metod att sköta naturligt föryngrad ek i blandbestånd som går ut på att, mer eller mindre tidigt, frihugga ekhuvudstammar, och att dana kvalitet genom stamkvistning/beskärning.

Clearcutting systems have been the dominating silvicultural approach during the last decades in the Nordic countries. While economically rational, it is also leading to a trivialisation of the flora and fauna, and may result in negative reactions of people in urban settings. As a consequence of this, and a more diversified view on which goods and services forests should deliver, there is an increasing interest in broadening the range of silvicultural methods that are used. The term continuous cover forestry (CCF) represents a suite of methods that have gained increasing interest in the Nordic countries. In CCF a considerable amount of the trees are left after harvest to favour values that require a continuity of tree-covered areas. There are thus hopes that this method will meet the needs for maintaining biodiversity and satisfy social and cultural values.

Syftet med det här examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblädningen som utfördes i Yttringeskogen på Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen är en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk påverkar sociala-, ekonomiska- och naturvärden. I det här arbetet utvärderas de sociala värdena med avseende på framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet är en del av utvärderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien består av en postenkät med åtta bilder.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.

Kontinuitetsskog är ett brett begrepp som täcker in många olika skogstyper. Gemensamt för dessa skogstyper är att de ofta har eller kan utveckla höga naturvärden knutna till kontinuitet. Skogsstyrelsen har gjort en grov skattning av arealen kontinuitetsskog i Sverige och arealen bedöms vara mellan 1,7 och 1,8 miljoner hektar. Stora delar av denna areal är eller planeras att skyddas men en areal om 200 000 till 400 000 hektar kommer troligtvis inte att skyddas utan brukas i det moderna skogsbruket. Ett behov av utprövade metoder för bruk av kontinuitetsskogar har därför uppstått.

Under senare år har intresset för ett alternativ till kalhyggesbruk vuxit sig starkare i både Sverige och andra länder i Europa. I Sverige ses skärmskogsbruk och blädning i granskogar som två högst intressanta alternativ till kalhyggesbruk. De båda alternativen utgör dock mycket komplexa skogsskötselsystem och kräver god kunskap och gott om tid för att lyckas. På fuktiga marker där det kan vara svårt att föryngra skog eller områden med höga naturvärden kan de dock utgöra ett mycket bra alternativ till det konventionella kalhyggesbruket. En högskärm av gran används ofta på fuktiga och känsliga marker där markberedning kan vara svår eller kostsam.