Denna uppsats utgår ifrån författarens egna självupplevda erfarenheter från en turné med en barnteaterföreställning hösten 2012 och beskriver händelser och situationer som uppkom under turnéns gång. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör även de olika villkor, skola och teater har att förhålla sig till. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som sker i mötet mellan lärare, elever och teater, att förstå lärares relation till teaterformen samt den konstnärliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.Undersökningsfrågorna lyder:Hur kan man förstå skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lärare och konstnärlig ledare är viktiga med hänsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lärare och konstnärlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlättas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlätta mötet mellan teater och skola?Studien är en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet består i deltagande observationer, frågeformulär och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

Med denna uppsats har jag undersökt vad som kan få en person att bestämma sig för konstnärsyrket redan som barn och sedan verkligen bli konstnär som vuxen. Dessutom har jag undersökt och visat på de narratologiska metoder som konstnären/författaren Lars Lerin utnyttjat i sitt självbiografiska verk En liten konstnär (2009) enligt den tidigare forskning och de teorier som Anna Johansson, sociolog och genusforskare, beskriver i Narrativ teori och metod (2005) och de teorier som filosofie doktor i litteratur-vetenskap Ulla Rhedin för fram i Bilderboken, på väg mot en teori (1992)..

Franska är ett av de språk som elever idag kan välja att läsa utöver svenska och engelska i dagens svenska skola. I kursplanen för moderna språk talar man om språkets relevans för oss människor idag och det viktiga i att vi breddar våra språkkunskaper till gagn för oss själva och samhället. Den rådande situationen är dock bekymmersam; statistik visar att ca 25 % av elever som påbörjat studier i franska, hoppar av innan avslutad utbildning. Det ligger i luften att en förändring måste ske, vilket inte minst den aktuella debatten 2006 visar på.Jag har velat ta reda på varför franska idag är ett ämne mer eller mindre i kris, trots att man på högre beslutsnivå förespråkar dess betydelse. Vidare har jag utifrån ett ämnesövergripande synsätt undersökt hur konst som didaktiskt verktyg skulle kunna bidra till ett upplevelse- och erfarenhetsbaserat lärande, där elever och lärare inspireras och motiveras i mötet med det franska språket.

Detta arbete försöker undersöka och lyfta fram frågor som berör estetik, d.v.s. den intuitiva varseblivningen. Betoningen på kroppens intuitiva varseblivning kan i dag ses som ett fenomen inom nutida konst och somatisk filosofi.Mitt arbete behandlar frågan om varför människans förmåga att upplevaaffekt, stark sinnesrörelse, riskerar att sina i ett samhälle med en allt snabbare teknologisk utveckling och ett dominerande fokus på den yttre representationen.I mitt teoretiska perspektiv vill jag belysa denna fråga via en nutida pragmatisk filosofi kallad ?somaestetik?. Min metod är att sätta denna filosofi i relation till en nutida videokonstnär, Pipilotti Rist, och hennes sätt att arbeta med den intuitiva varseblivningen.

Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens Konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den. Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson.

Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens Konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den. Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson.