Abstract The aim of this study is to create a pathway through Gustav Sandgren?s short-story collection Skymningssagor and the second collection with that title, based on his social criticism, notions of art and nature, use of fairytale motifs and finally, his view of the metaphoric liberation of mankind. The study is based on a comparative and thematic investigation, illustrated by examples from Sandgren?s short stories. The theoretical framework is based on Eva Nordlinder?s study of the art fairytale in Sekelskiftets svenska Konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom (1992) and Konstsaga och Kultursyn (1992) as well as Torben Brostrøm?s study of the folktale in Folksagan och den moderna litteraturen (1992). The investigation shows that Sandgren?s social criticism permeates his short stories, but that his keys to salvation, nature and art (first and foremost music) exist to help mankind rise above our shackles. The investigation also shows that Sandgren?s short stories are firmly placed within the tradition of the fairytale and the romantic notion of a relation between nature and man.  Keywords social criticism, fairytale, nature, music, art, liberation.

Uppsatsens syfte är att förstå Walter Stenströms Konstsaga Pojken och trollen eller äventyret, med hjälp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrån Jungs psykologi analysera eventuella allmänmänskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger på en hermeneutisk grund, varpå texttolkningen utgår från närläsning som metod, som innebär att texten detaljstuderas. Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, där olika arketypiska symboler är frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens bortträngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kärna, som med Jungiansk terminologi benämns som Självet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjälten som befriar och återställer balansen inom individen.   Analysen visar också att sagan kan tolkas utifrån ett barnpsykologiskt perspektiv, där de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt.

Bakgrund:     Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.  Syfte:              Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel.