Konflikthantering i två grundskolor:Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering på två skolor i MellansverigeSyftet är att ta reda på vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger på två skolor i mellansverige använder sig av då det uppstår konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkätundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet är också att ta reda på om pedagogernas arbetsmetoder står i samklang med litteraturen. Resultatet av vår undersökning visar att de metoder som pedagogerna använder sig av är ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers Konflikthanteringsmetoder är samtal och kommunikation..

Vårt syfte med detta arbete är att synliggöra vilka Konflikthanteringsmetoder sex pedagoger på skolor i en mellanstor kommun i sydöstra Sverige säger sig arbeta med. Pedagogerna är verksamma inom årskurs 1-3 samt fritidshemmet. Syftet är också att redogöra för pedagogernas erfarenheter och åsikter om den konflikthanteringsmetod som möjligtvis används. Vi vill även synliggöra vilka faktorer som kan bidra till konflikter i skolan. De forskningsfrågor vi arbetar utefter är: Vilka Konflikthanteringsmetoder används? Upplever pedagogerna att arbetet ger resultat? Vilka slags konflikter upplever pedagogerna finns mellan elev/elev och elev/pedagog i skolan?Arbetet ger en översikt av hur konflikthantering kan se ut i skolan, vilka faktorer som kan påverka konflikter och dess uppkomst samt hur man som pedagog arbetar med konflikthantering i skolan.

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter är en del av vardagen i förskolan. Vårt syfte med denna rapport är att få en insikt i fyra-femåriga barns tankar och känslor kring eventuella konflikter på förskolan samt deras hantering av dessa. I vårt intresse finns även ett visst genusperspektiv; som här innefattas av att eventuellt upptäcka skillnader i flickors respektive pojkars Konflikthanteringsmetoder.Rapporten består av en forskningsbakgrund där författare och forskare, specialiserade inom området, ger sin uppfattning kring ämnet. Med tanke på betydelsen av sampel mellan barn och fokus på barns känslor och tankar i denna rapport, är det sociokulturella perspektivet lämpligt som utgångspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmågan, förmåga till samspel samt konflikter och utanförskap.

Sammanfattning Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i årskurs 6 på en skola i Skåne. ART är en konflikthanteringsmetod som använder sig av tre olika komponenter. Dessa består av social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i åk 6. Min intention är också att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART.

Konflikter är en del av skolans vardag och både lärare och elever hamnar i olika konfliktsituationer. Meningsskiljaktigheter uppstår dagligen och är något som ofta måste bearbetas i skolan. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever talar om konflikter och konflikthantering i skolan. I arbetet studeras även hur barnen talar om sina känslor kring konflikter och konflikthantering. Uppsatsen består av en litteraturdel där några av de grundläggande perspektiven i utvecklingspsykologin lyfts fram.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade.

Då den psykiska ohälsan i skolan ökar, blir arbetet med konflikthantering allt viktigare. Det är också så att i många situationer är det oundvikligt att undfly konflikter. Eftersom arbetet med konflikthantering är mycket tids- och energikrävande, var syftet med denna studie, att undersöka hur lärarna upplever detta arbete. Syftet var även att se vilka Konflikthanteringsmetoder som finns och används. Studien är gjord med en kvalitativ metod, där tolv lärare intervjuades med hjälp av sex semistrukturerade frågor.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika Konflikthanteringsmetoder använder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen på förskolan och i förskoleklass samt om lärarna har några förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det är en kvalitativ studie där enkäter har besvarats av lärare i två olika kommuner och sedan använts i vår datainsamlingsmetod. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning och läroplaner gällande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstår i trånga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken när vuxna ej är närvarande. Resultatet visade även att det är stora barngrupper vilket leder att barnen ofta får lösa sina konflikter själva.

Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och konflikthantering, med befintliga Konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnå mitt syfte om att få en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femåriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda på hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller på annat vis bearbeta barns konflikter, är till stor fördel att utgå från barnens egna tankar. Vem vet bättre hur barn brukar lösa konflikter än de själva? Men, trots att barn har många finurliga sätt att lösa konflikter på, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gärna med kunskaper inom konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer.

Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på Konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer.

Vårt syfte med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som används för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt äldreboende och en privatägd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartläggning av ledares sätt att hantera konfliktsituationer är av intresse för både medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som något negativt och obehagligt. Kan detta bero på människors oförmåga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det på att man tidigare har haft dåliga erfarenheter och därför väljer att förtränga eller ignorera dem? Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer.

Vårt syfte med denna uppsats är att synliggöra de elevkonflikter som förekommer i skolan och vilka Konflikthanteringsmetoder de arbeta med samt genom att redogöra för pedagogernas erfarenheter och åsikter bidra till en bättre förståelse för konflikt elever sinsemellan. Vi har valt att intervjua sex lärare i tre olika skolor i Göteborgs stadsdelar. Vår tanke bakom valet av de tre olika skolorna är att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till elevkonflikter i skolan alltså hur konflikt uppstår, vilka orsaker kan finnas bakom konflikt i skolan samt hur pedagogerna hanterar förekommande konflikter.Vårt arbete ger en översikt av hur pedagoger handskas med konlikt i skolan och vilka metoder som används i skolan, samt att de faktorer som är vållande till konflikt i skolan. Vi intervjuade våra informanter alltså de sex verksamma pedagoger genom våra frågor kring konflikt och de faktorer som vållar till konlikt samt de metoder som används i skolan.Vi genomför vårt arbete med en kvalitativ undersökning, som består av frågor kring konflikt och konflikthantering och lärarnas erfarenheter kring ämnet konflikt i skolan. Vi vill även belysa hur lärarna upplever konflikter i skolan och vad de anser att konflikt kan bidra till.