Den här uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehåller, hur de är strukturerade och vilka referenser/hänvisningar som författarna gör. Uppsatsen går också igenom 1917 års kyrkohandboks två konfirmationsgudstjänster, deras bakgrund och innehåll. Slutligen jämförs böckernas innehåll med gudstjänstens innehåll..

Uppsatsen handlar om konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning och bygger på en praktisk studie som utfördes hösten 2012 i Linköpings stift. I tidigare forskning finns beskrivet personer med funktionsnedsättning i förhållande till kristen tro samt konfirmation, men funktionsnedsättning och konfirmation har inte tidigare beskrivits i förhållande till varandra.I vardagligt tal blandas begrepp som exempelvis funktionsnedsättning, funktionshinder, handikapp. Enligt Socialstyrelsens definition behöver funktionsnedsättning inte innebära ett hinder då omgivningen spelar en avgörande roll huruvida en funktionsnedsättning innebär ett hinder eller inte. Jag använder mig av definitionen funktionsnedsättning i min uppsats. Det pågår diskussion om att användning av olika begrepp kan bidra till exkludering.

Uppsatsen behandlar konfirmationen inom Svenska kyrkan och dess förändrade teologiska betydelse. Materialet sträcker sig från handboken 1942 till det senaste nytrycket av "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete" år 2000 och utgörs av i första hand kyrkans offentliga dokument. Fokus ligger på konfirmationsgudstjänsten och därtill hörande ritual..

Konfirmationsundervisning är ett mycket omdiskuterat ämne, åtminstone inom Svenska kyrkan. Syftet med denna uppsats har varit att visa på att trots den märkbara nedgången av antalet ungdomar som väljer att delta i den konfirmandverksamhet som Svenska kyrkan erbjuder, så har även de ungdomar som väljer bort konfirmandtiden ett stort intresse för andliga frågor. Jag hävdar dessutom i denna uppsats att de icke konfirmerade ungdomarna har gjort ett mera motiverat val, än de ungdomar som väljer att delta i konfirmandverksamheten. Uppsatsen visar att även dessa icke konfirmerade ungdomar svarar på enkätens frågor både medvetet och genomtänkt. Jag vill visa med denna uppsats att det inte är ointresse för andliga frågor som gör att man väljer bort konfirmand­verksamheten, utan orsakerna är av annat slag.

Denna uppsats behandlar konfirmationens förändring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder från fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, från att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frågeställningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen då från nu? Vad står konfirmationen för idag till skillnad från då Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen är en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av något annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.