Laxen är en anadrom fiskart som reproducerar sig i sötvatten men lever huvuddelen av sitt vuxna liv i saltvatten. På grund av vattenkraftens dammbyggen hindras laxen att göra dessa habitatbyten och reproduktionen drabbas. För att kompensera för minskade laxstammar sätter vattenkraftbolagen varje år ut miljontals odlad laxsmolt i vattendrag som mynnar ut i östersjön. I Umeälven släpps 80000 laxsmolt ut årligen. Tidigare rapporter visar att överlevnaden hos dessa är lägre än hos vild smolt.

Flervärdsparasiter är kända för att påverka en rad egenskaper såsom morfologi, fysiologi och beteende hos sin värd. Envärdsparasiter såsom flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) lever som larver inkapslade i gälarna på öring (Salmo trutta), men påverkar troligtvis inte sin värd i samma utsträckning som flervärdsparasiter. Detta eftersom de är beroende av värdens överlevnad. Dock har negativa effekterna av envärdsparasiter observerats, såsom minskad framgång i aktiviteter till exempel födosök, aggressiv konkurrens, uppvakning och ungvård. En minskad framgång i födosök kan komma att påverka värdens tillväxt och därmed överlevnad.I denna studie undersöktes påverkan av flodpärlmusslans larver på öringars tillväxt, Konditionsfaktor, och rörelsemönster.

Atlantlaxen (Salmo salar) har en komplex livscykel. Den lever sitt liv i både i sötvatten och saltvatten och migrationen mellan dessa två är en viktig process för laxens överlevnad. Laxen i Östersjön har minskat kraftigt under de senaste hundra åren och mänsklig påverkan tros ha minskat laxproduktionen med upp till 95 %. För att säkra de kvarvarande laxbeståndens fortlevnad krävs förståelse för vilka faktorer som påverkar överlevnaden hos laxen i de olika stadierna av livscykeln. Under åren 2008-2013 fångades vandrande laxsmolt i Sävarån som mynnar i Bottenviken.