En tredjedel av Sveriges skogsägare är över 65 år men bara 12 procent tänker genomföra ett generationsskifte inom de närmsta åren. Generationsskiften anses vara en svår och komplex fråga på grund av de många aspekterna; ekonomi, juridik och mjuka frågor. Att arbeta med generationsskiften kan vara ett sätt för virkesköpare att skapa nya kontakter och säkra den framtida virkesförsörjningen. Arbetet syftade till att kartlägga den allmänna inställningen och erfarenheter vid generationsskiften hos SCA Skogs virkesköpare i Västerbottens förvaltning. Deras tankar och funderingar om vilket Kompetensbehov och arbetssätt som finns idag undersöktes för att identifiera och utveckla bra arbetssätt vid generationsskiften.

Studien synliggör hur olika förskollärare ser på och jobbar med inskolning av barn i behov avsärskilt stöd. I litteraturdelen redovisas styrdokument och tidigare forskning som belyserarbetet med inskolning i svenska förskolor, arbetet med barn i behov av särskilt stöd, hurpedagogernas kompetens påverkar det pedagogiska arbetet under inskolningen, samt enredogörelse av Bowlbys anknytningsteori. Studien använder sig av kvalitativ forskningsansatsfenomenografi och resultatet baseras på tre enskilda intervjuer med förskollärare samt engruppintervju med två förskollärare.Studien resulterade i fem olika beskrivningskategorier: Pedagogiskt förhållningssätt ochmänniskosyn, Samarbete och flexibilitet, Trygghet i förskolan, Teoretisk kompetens somutgångspunkt, samt Kompetensbehov i situationen. Studiens resultat visar på att pedagogernassyn på barn i behov av särskilt stöd avgör hur arbetet kring inskolning organiseras. Inskolningses som en pedagogisk process som borde vara individuell oavsett inskolningsmodell, menska vara ännu mer individanpassad för barn i behov av särskilt stöd.

Studiens syfte är att undersöka och analysera Kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, där bland annat socialpedagoger är verksamma i Västerviks kommun. Min studie vill även undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lämpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i Västerviks kommun. Denna studie strävar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i Västerviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stärka kunskapen kring socialpedagoger.Studien består av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkätundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i Västerviks kommun.Resultatet av min studie påvisar att det finns ett Kompetensbehov inom human service-organisationer i Västerviks kommun som främst präglas av intellektuella och sociala kompetenser.

Idag så sker en större anpassning av företagen för att matcha sina verksamheter till omgivningen då denna skapar förutsättningar för företagen att växa. Förändringar i ett företags omgivning ställer således krav på att företaget/företagsledningen kan möta och hantera dessa förändringar. En situation som ställer stora krav på just detta är när företag befinner sig i en stark tillväxtfas. Författarna ville undersöka hur förutsättningarna för en fortsatt tillväxt förändras samt hur företagsledningen anpassar sig för att möta de föränderliga kraven. Detta fenomen med en alltmer komplex omgivning för företagen att verka och växa i har utgjort grunden för denna studie och har lett fram till författarnas följande problemformulering: Vilka förändrade kompetenskrav ställs det på ledningen när ett företag är i tillväxt? Hur kan ledningen möta dessa förändrade krav för att stödja tillväxten? För att besvara problemet så valde författarna att undersöka detta fenomen på tre stycken utvalda studieobjekt vilka utgjordes av tre företag som klassificeras som tillväxtföretag.

Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrågor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrån behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgångspunkt i detta beskrivs också de utmaningar som uppstår vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras på en generell kartläggning av globala företags arbete med kompetensfrågor, tidigare forskning om IT- företags implementering av kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriärplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del använt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrågor. Kunskap om personalens kompetens har främst delats genom nätverkande mellan de lokala ledarna.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagogerna i två förskolor arbetar med taluppfattning och hur de synliggör och utvecklar denna. Vi vill också påvisa pedagogernas egen syn på eventuella fortbildningsbehov i detta sammanhang. Vi syftar också till att ta reda på hur barnen visar en säker taluppfattning.Som metod valde vi att använda oss av strukturerade intervjuer till pedagogerna och till barnen använde vi oss av observationer.Resultatet visar att pedagogerna arbetar med taluppfattningen i förskolorna bland annat i samband med fruktstunder och dukning. För att utveckla barnens taluppfattning planeras samlingar då pedagogerna särskilt uppmärksammar matematiken. Detta görs även vid den fria leken.

Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internet och digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Denna uppsats behandlar kompetens och kompetensförsörjning inom detaljhandeln. Uppsatsen grundas i ett samarbete med Regionförbundet södra Småland efter ett uppdrag förbundet har tilldelats av regeringen. Detaljhandeln tycks vara den bransch som idag växer starkast i Kronobergs län. Det verkar även finnas ett förändrat Kompetensbehov för butikssäljare inom detaljhandeln, i och med att konkurrensen ökar.Syftet var att skapa en bild av vilket förhållningssätt butikschefer i Kronobergs län har till kompetens och kompetensförsörjning, vad gäller butikssäljare i detaljhandeln. För att uppnå syftet med studien konstruerades två frågeställningar som löd: Hur uppfattar butikschefer kartläggning och behovsanalys i relation till kompetens för butikssäljare? Hur förhåller sig butikschefer till kompetensutveckling för butikssäljare? Syftet uppfylldes med hjälp av sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.Studien visade framförallt att formell utbildning ses som en mindre betydelsefull kompetens för butikssäljare.

The profit a company makes is dependant of its employees which means that their competence is important for the company to perform well. The middle manager has a central position in the organization and is expected to take on different roles. This probably puts a lot of demands on the middle managers and their competence. We want to contribute with a comprehension of how learning, competence and needs for competence can look at a middle management level. Furthermore we also want to find out what kind of strategy for competence development the middle managers want the company to use so their competence development can be facilitated.

Arbetskraftsbristen i skogsbruket är stor och det har varit svårt att få ungdomar att intressera sig för skogsmaskinföraryrket. Synen på kompetens kan påverka rekryteringsprocessen och kompetensutvecklingsinsatser. Syfte med denna studie har därför varit att a) kartlägga utbildnings- och kompetensnivå i skogsmaskinföretagen samt deras framtida behov av personal, b) analysera skogsmaskinentreprenörens rekryteringsprocess, deras krav på utbildningsnivå, innehåll och kvalitet hos maskinförare, c) analysera skogsmaskinentreprenörens syn och satsning på vidareutbildning av deras anställda. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland företagsledare för skogsmaskinföretag hos SCA Skog. Enkäten skickades till 41 ledare varav 27 svarade. Studien visade att behovet av nya företagsledare är stort men att behovet av anställda maskinförare är mindre akut. Den formella utbildningsnivån bland företagsledare var begränsat, hos de anställda var det något högre men hos båda grupperna hade drygt hälften ingen formell skoglig utbildning.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att använda lärplattan i förskolan samt skapa en förståelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollärarnas användning av lärplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor och sju olika avdelningar. Resultatet visar att lärplattan används på två huvudsakliga sätt i verksamheterna, det ena sättet är för dokumentation och där upplevs lärplattan vara lätt att använda och tidssparande. Det andra sättet är som ett inlärningsverktyg för det direkta lärandet såsom språk- och matematik, men även det indirekta lärandet i form av olika sociala förmågor. De hinder som framkommit är bland annat tidsbrist att lära sig använda lärplattan på ett pedagogiskt sätt, men också en osäkerhet om hur den ska användas på ett pedagogiskt sätt.

Strategier för kompetensförsörjning har fått en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gäller därför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrån det behov som finns på marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens är således viktigt för att kunna konkurrera på en föränderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning växer fram, det vill säga vilka förhållanden ledningen tar hänsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar på kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom två kunskapsföretag använde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika företag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka rekrytering inom IT-branschen. Fokusligger på IT-individen, hennes/hans mål, behov och vad som motiverar i arbetet.Undersökningen behandlar fenomenet från två perspektiv, företagets ochindividens. Metoden som används är en kvalitativ ansats. Empiri hämtat frånlitteratur och intervjuer sammanställs. Vidare presenteras ett antal psykologiskapresenteras.

För att förändra behövs tillgång till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nå sina mål. Att finna behov av kompetenser i förhållande till verksamhetens mål, kan vara en början på att rätt kompetens hamnar på rätt plats utifrån de satsningar som görs. En utvärdering kan göras för att utvisa om verksamheten är på rätt väg mot förändring. Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förändras.

Organisationer som är verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en både dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder ständigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara på ständigt uppkommande förändringar förutsätter det i sin tur en adaptiv förmåga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation måste tillskansa sig för att en sådan adaptiv förmåga ska kunna uppnås. Uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen ämnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan användas för att en adaptiv förmåga ska uppnås.