Syftet med uppsatsen är att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkätundersökning får enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjälp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsområdet.Enkätundersökningen visar att enhetscheferna känner osäkerhet i hur de ska följa kommunens Kommunikationspolicy. De önskar bättre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rätta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information. .

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit ? decentralization, participation and the distribution of information ? and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.  .

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen påbankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avKommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationsarbetets förutsättningar i organisationen Luleå kommun och att ta reda på vilka problem som råder. Utgångspunkten är fem kvalitativa forskningsintervjuer med nyckelpersoner inom kommunikationsarbetet. Utövarnas erfarenheterer har sedan analyseras i olika teman. Bland uppsatsens resultat redovisas vilka områden som upplevs som problematiska inom kommunikationsarbetet. Uppsatsen ger sedan konkreta förslag på vilka förbättringar som kan bidra till att den strategiska kommunikationen stärks.

För varje år som går använder vi oss mer och mer av elektroniska kommunikationsmetoder såsom email och chatt. På senare år har forskning visat att det finns problem förknippade med bland annat email inom organisationer som leder till stress och minskad produktivitet på arbetsplatsen. Denna studie undersöker hur dessa problem skulle kunna minskas med Kommunikationspolicys och designstöd för dessa. Studien fann att dessa problem existerar inom 4 organisationer som intervjuades och dessvärre att Kommunikationspolicys inte är något utbrett som finns för att tackla problemen. Efter att ha undersökt vilka saker som skulle kunna ingå i en Kommunikationspolicy togs designförslag fram för att minska några av dessa problem och leda till en mindre stressad användarupplevelse.

I en tid när kommunikationens betydelse växer blir det också viktigare vilken syn på kommunikation organisationer har, eftersom det påverkar hur man tänker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har någon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgår från Kommunikationspolicyer verkar det inte finnas så mycket forskning gjord runt själva dokumenten. Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys av femton aktuella Kommunikationspolicyer från offentliga verksamheter på fem olika förvaltningsnivåer i Sverige. Syftet med studien är att beskriva vilken syn på kommunikation som kan utläsas av policydokumenten.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers Kommunikationspolicys.

The aim of this thesis is to investigate in what way Swedish universities regulates its internal and external communication by the use of policy documents. The purpose has led to three research questions: what scope of communication is given to the documents user, if the document is challenging or redefining the current means of power, and how questions regarding trademark is taken into consideration. In order to achieve the purpose a discourse analysis is used as both underlining theory and comprehensive method. The underlining theory is based around social constructionism, structuralism, poststructuralism and critical discourse analysis. The analysis have taken emphasis from Norman Faircloughs three-dimensional model in which the documents have been studied on three separate levels.

Titel: Kommunikation i praktiken ? En enkätstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Författare: Emil Bredmar.Uppdragsgivare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Mathias A. Färdigh.Sidantal: 75 inklusive bilagor.Antal ord: 19 835 exklusive bilagor.Syfte: Genom att undersöka personer på företags attityder till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP), åsikter om praktik och information kring praktik är syftet med studien att ge rekommendationer till hur GR kan kommunicera med företag i anskaffningen av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Metod och material: Kvantitativ webbenkätundersökning distribuerad via mejl till 1106 av GRs kontaktpersoner på företag i Göteborgsregionen.Huvudresultat: Resultatet och analysen av enkätundersökningen visar att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP) inte är särskilt välkända bland sina företagskontakter och att de kan arbeta på att stärka sitt anseende och varumärke. 94 procent av respondenterna är helt eller delvis positivt inställda till att företaget de arbetar på tar emot eller skulle ta emot praktikanter. När svarspersonerna uppger varför deras företag tar emot praktikanter utmärker sig tre anledningar: 1) framtida rekrytering av arbetskraft, 2) ta ett samhällsansvar som företag och 3) sprida kunskaper om vår verksamhet/ bransch.

Syftet med studien är att beskriva informationschefers arbete i den moderna organisationen för att därefter analysera varför arbetssituationen är som den är och vilka konsekvenser det får. Författaren ger med utgångspunkt i resultaten förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att åstadkomma god kommunikation inom organisationer.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem informationschefer i skilda organisationer, detta för att få en bredd i materialet. Empirin behandlas med innehållsanalys.Bakgrunden till PR- och informationsbranschen pågående utveckling är det informations- och konsumtionssamhälle vi lever i. I teorikapitlet återfinns teorier om hur informationschefen och kommunikationsverksamheten bör fungera. Excellencemodellen spelar här en viktig roll.

Det här arbetet ämnar att studera Kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla Kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.