Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt söka en förståelse av lärares syn på interaktionen elev- lärare. Fokus har vilat på attitydförändringar hos eleverna, under en 40 års period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, där fem lärare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige. Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lärare. Det ges även en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till påverkansfaktorer i vår omgivning. Bakgrunden behandlar likaså de större samhällsförändringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och Kommunaliseringen av skolan på 1980-talet.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar i den grafritande räknarens funktioner och hur eleverna faktiskt använder den. Detta har undersökts genom att låta lärare och deras elever besvara enkätformulär. Resultatet visar att eleverna använder räknaren som deras lärare instruerar dem att göra. Lärarens attityd till räknaren påverkar också eleverna att använda den på det sätt som läraren antyder att den borde användas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, å ena sidan, hur räknaren används av eleverna och, å andra sidan, hur lärare undervisar om dess funktioner.

Denna uppsats belyser den debatt som rådde i media och i riksdagen under åren 1989 och 1990. Debatten handlade om regeringens proposition 1988/89:41 ?Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer?. Diskussionen framställs med hjälp av motioner i riksdagen samt artiklar i fack- och dagstidningar. Dessa är skrivna av intressenter som argumenterar för och mot förslaget.

Studiens syfte är att ta del av gymnasielärares upplevelser och erfarenheter av den decentraliseringsprocess som kännetecknade skolverksamheten under 1990-talet. Närmare bestämt undersöks hur läraryrket som profession kom att förändras utifrån faktorer såsom kunskapssyn, självständighet i arbetet samt möjligheten att stänga verksamheten gentemot extern kontroll. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer där samtliga lärare är verksamma på samma kommunala gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna överlag anser att läraryrket som profession kom att påverkas negativt av decentraliseringens förändringar. Exempelvis kom den förändrade kunskapssynen att ge lärarna en mer handledande roll i klassrummet istället för rollen som kunskapsförmedlare.

Sammanfattning Lpo-94 är lärarnas främsta styrdokument, och det är ett dokument som har vida mål och som är öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta ämne, inriktat på främst individualiseringskraven i läroplanen. Den är uppdelad i två delar. I den inledande litteraturgenomgången går jag igenom äldre läroplaners syn på individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nämner Kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan.

Under tiden på lärarutbildningen har en stor mängd litteratur behandlats, samt tillhörande föreläsningar som beskriver läraruppdraget och den förändringsprocess som ligger bakom genom reviderade läroplaner. Genom såväl positiva som negativa aspekter på hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag väcktes intresset för att skriva om det här ämnet. Syftet var att ta reda på lärares uppfattningar om läraruppdraget och hur de anser förändringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lärare med lång erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jämfört med dagens skola där kommunen är huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som ständigt är under förändring, med både positiva och negativa inslag.

The purpose of this Master?s thesis is to describe the library development in Sandviken, during a period from 1865 to 1945. I will mainly focus this examination on the two most significant libraries of the period; on one hand the library facilitated by the ironworks company, and on the other hand the library of the Workers? Educational Association (ABF). This study is carried out within a theoretical framework consisting of the two concepts paternalism and the formative moment, as formulated by Lars Magnusson and Bo Rothstein, respectively.

Syftet med denna studie är att utifrån professionellas perspektiv få en ökad kunskap och förståelse för den ökande andelen av elever som skrivs in i särskolan. Huvudfrågan som denna studie försöker belysa är: Vilka faktorer ligger bakom elevökningen i särskolan? För att uppnå mitt syfte kommer jag fokusera på de följande frågeställningar: Vad innebär elever i behov av särskilt stöd? Vilka är kriterierna för rätt till särskoleundervisning? För att kunna ge svar på mina frågor tillämpade jag en kvalitativ metod, där utförde jag intervjuer med olika yrkesgrupper som jobbar med dessa elever. Resultaten av studien analyserades med hjälp av teorier om socialkonstruktivism och social kategorisering. Analysresultaten visade att det finns olika orsaker till elevökningen i särskolan.

Syftet med denna studie är att utifrån professionellas perspektiv få en ökad kunskap och förståelse för den ökande andelen av elever som skrivs in i särskolan. Huvudfrågan som denna studie försöker belysa är: Vilka faktorer ligger bakom elevökningen i särskolan? För att uppnå mitt syfte kommer jag fokusera på de följande frågeställningar: Vad innebär elever i behov av särskilt stöd? Vilka är kriterierna för rätt till särskoleundervisning? För att kunna ge svar på mina frågor tillämpade jag en kvalitativ metod, där utförde jag intervjuer med olika yrkesgrupper som jobbar med dessa elever. Resultaten av studien analyserades med hjälp av teorier om socialkonstruktivism och social kategorisering. Analysresultaten visade att det finns olika orsaker till elevökningen i särskolan.

This Master?s thesis is about the public library development in a rural district, in this case Bergunda, a large rural district in Kronoberg?s County in Småland in Sweden, existing 1952 ? 1970. The main question is; how the public library develops in Bergunda large rural district 1951-1970. The main question is divided up in sub-questions: the district uniting in 1952 and 1971; personnel; lending; library housing and the public library structure. In 1952, there is one public library, Bergunda public library, and four study circle libraries.

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för Kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som Kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i några intervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kan relatera till förändringen.

The purpose of this Master?s thesis is to describe and analyse the development of the public and the study circle libraries in the district of Kolbäck during the period of 1913-1954. The factors important for the library development described in sub-questions are: financing, locality, staffing, stock of books, book-lending level and uniting district effects. I use a hermeneutic interpretation model of interaction between the parts and the wholes, between reasons and results. This research leans mainly upon material which is sent to be deposited in archives in Hallstahammar, Västerås and Grängesberg.

Frågan om socialsekreterares arbetssituation är en fråga som är aktuell. På många håll känner sig socialsekreterare utsatta och pressade, då deras arbetsbörda är alltför hög i förhållande till de redskap och resurser de har att tillgå. Arbetsbördan ökar då personalomsättningen är hög och man tvingas täcka upp för andras tjänster, något som har lett till en stor debatt i samhället och även demonstrationer. Det är utifrån denna bakgrund som författarna bestämde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det är i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrända.

The purpose of this master thesis is to describe and analyse the development of the library history in the municipality of Karlsborg. This is done with a comparison to the library development in Sweden as a whole and in particular to the cities of Lidköping and Halmstad. I have worked according to the following questions: 1. How did the libraries develop before the municipality took over? 2.

This thesis is about the idea of public transport and the discussions stirred in the media during changes in ownership. More specifically it is a study of the historical situation of Stockholm, Sweden, where the periods chosen are the 1910s, 1960s and 1990s.During the 1910s Stockholm?s first and largest tram company was taken over by thecity, and a period of public ownership began, which in the 1960s changed form whenthe county council took over the city?s principal authority and formed the politicallyadministered company SL (Storstockholms Lokaltrafik, Greater Stockholm LocalTransit Company). Between these periods the word kollektivtrafik (public transport)was established in the Swedish language. This study describes and compares the ideasconcerning the phenomenon of public transport.The aim of the study is to analyse the ideas, values and ideals concerning public transport in the media, defined as newspapers.