Denna studie analyserar disciplinärenden på Uppsala högre allmänna läroverk mellan 1895 och 1927. Syftet med undersökningen är att studera hur ett Kollegium förmedlar sina strukturerande praktiker genom disciplinering för att därigenom urskilja de ideal som rådde på läroverket. De disciplinärenden som återfunnits i kollegiets protokoll har i samtliga fall rört möjligheten till förvisning från läroverket, vilket innebär att läroverkskollegiet fått resonera för sin ståndpunkt i de olika förseelserna. Utifrån Bourdieus teoretiska begreppsvärld undersöks kollegiets strukturerande praktiker och dispositioner, samt hur kollegiet förhöll sig till lärjungars sociala strategier. Källmaterialet har undersökts både kvalitativt och kvantitativt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva fyra lärares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsämnet inom vuxenutbildningen men också vilka strategier och arbetssätt de använder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade när det gäller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats på högstadiet och gymnasiet men också hur man kan motverka fenomenet. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgångspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrågorna är utformade för att få tillgång till respondentens medvetande och för att få en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte är tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frågeställningar. Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svårigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mån det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det är ett resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen.

The aim of this meta-study is to present an overview of the methods used in Master theses written at The Swedish School of Library and Information Science at the University of Borås, where all Master theses from 1999, 2004, and 2009 has been studied. The aim includes examining if there is a connection between college (Swedish term: Kollegium) belonging and methods used but also to examine and compare the qualitative and/or quantitative approaches to the methods. In the 252 Master theses studied, 353 different choices of method are recognized. After taking note of the methods, six categories are created in which the methods are placed. The categories are: Interview, IR-test, Observation, Studies of Text, Survey, and Other.

This study is a statistical content analysis, of masters? theses written in 2005 at the Swedish School of Library and Information Studies in Borås. The relations between their epistemological discourses, theories, methods, themes and chosen alignment within the education, the so-called ?Kollegium?/college, are examined. The results are put in relation to the concepts multidisciplinarity and interdisciplinarity to see what kind of discipline Library and Information Science (LIS) can be described as, on the basis of this material.

I min undersökning intervjuade jag 11 lärare i grundskolans senare år för att undersöka deras attityder till ämnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda på om Lgr 11 förändrat något i attityden till eller i arbetet med ämnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna några skillnader mellan hur lärare i teoretiska ämnen såg på ämnesövergripande undervisning och hur lärare i praktisk-estetiska ämnen gjorde det. Studien är utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lärare som deltog i studien var positiva till ämnesövergripande arbete. Den största vinsten för lärare ansåg man vara det ökade kollegiala lärandet och den minskade stressen kring att hinna med sina ämnens centrala innehåll i läroplanen.