En learning study om grundskoleelevers förklaring av vattenKokning och fasövergången har gjorts. Utifrån tidigare forskning har några delar av materians beskaffenhet och Kokning av vatten valts ut och använts för att designa ett förtest som hjälper till att kartlägga elevernas tidigare kunskap. Alla elevers svar har analyserats och jämförts med varandra i likheter och skillnader. Några kritiska aspekter av lärandeobjektet valdes och en lektion som belyser de kritiska aspekterna av lärandeobjektet planerades. Genomförandet av lektionen filmades med fokus på att belysa kritiska aspekterna och filmen transkriberades för att studera samtalen under lektionen.

Problem med högnivålarm i en dränagetank uppstod för första gången vid Ringhals 1 den 3:e maj 2008 vilket ledde till turbinsnabbstopp. Inledningsvis fanns teorin att Kokning utlöst larmet via flottörgivare, det har inte kunnat bekräftas om larmet utlöst på grund utav Kokning eller vätska.Vid utredning hämtades bakgrundsdata från Vattenfalls olika informationsverktyg och en RELAP5 modell byggdes på dränagesystemet där förutbestämda scenarion simulerades och analyserades.Vattenfall ansåg turbinsnabbstopp undveks vid ett liknande fall 9:e maj 2008. Resultat visar att påståendet ej är korrekt eftersom processen utgår ifrån olika förhållanden relativt 3:e maj.Simuleringar från modellen visar att bägge mellanöverhettarna tar emot hälften av (skillnaden anses försumbar) massflödet från högtrycksturbinen under alla förhållanden, utjämningsledningen tar därför hand om ena hälften. Teorin att ena mellanöverhettaren överbelastades 3:e maj och orsakar turbinsnabbstopp är således inte fallet enligt modellen.Högnivålarm på grund utav att vätska har ackumulerats och sedan dumpats från kringliggande rörsystem har utretts. Resultat har visat att endast rörsystemet efter dränagetanken kan ha orsakat larmet om det antas att vattnet skjuts upp i tanken via backflöde.Fokus bör flyttas ifrån hur högnivålarm utlöstes den 3:e maj och istället läggas på vad mätvärden antyder mer än 3 timmar innan TSS sker då värdena inte observerats under tidigare utredningar.

Denna studie har undersökt tre tillagningsmetoder; Kokning, stekning och ugnsbakning för att se om halten per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) förändras efter tillagning i vätternröding. Proverna har testats för perfluoralkyl sulfonat (PFSA)/perfluorkarboxylsyror (PFCA), polyfluoroalkyl fosfater (PAPs) och perfluoroktan sulfonamid (FOSA)/ perfluoro-1-oktansulfonamid etanol (FOSE). Den substans som hittades i högst halt var perfluoroktansulfonat (PFOS). Resultatet visar att tillagad röding har lägre halter PFAS än färsk röding vilket tyder på att tillagningsmetoden påverkar PFAS, detta är intressant då tidigare forskning inte gett entydiga resultat. Resultatet tyder inte på någon risk för normalkonsumenter att överstiga tolerabelt dagligt intag (TDI) för PFAS vid konsumtion av vätternröding..

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka i vilken mån leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. Frågeställningar till näringsberäkningen: Hur ser energi- och näringsinnehållet i skolmat ut i förhållande till SNR? Finns skillnader, och i så fall vilka, i energi- och näringsinnehåll i förhållande till SNR? Frågeställningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten? Finns skillnader, och i så fall vilka, i hur leverantörerna resonerar?MetodDe metoder som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en näringsberäkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos två leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. Näringsberäkningen har gjorts utifrån recept som använts under en exempelvecka vardera som vi fått ta del av från leverantörerna.

Detta examensarbete genomfördes från begäran av två företag, Pöyry Sweden AB, Karlstad och Kiram AB. Arbetet var uppdelat i två delar, en litteraturstudie samt en experimentell del. I litteraturstudien kartlades olika processer för framställning av dissolvingmassa och olika processer för beredning av viskosfiber. Utöver det sammanställdes även några av de ledande aktörerna av joniska vätskor samt applikationer för cellulosabaserade produkter. Fokus genom hela arbetet har legat på svavelfria processer som t.ex.

Få produkter i Sverige innehåller idag höns däremot ökar konsumtionen av ägg. Den ojämna balansen mellan ökad äggproduktion och minskad konsumtion av höna tycks vara en uppåtgående trend. Höns som livsmedel har utgått i det ordinarie sortimentet hos de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsproducenter har slutat använda höns på grund av ?kvalitetsbrister? som att de har fått skört skelett.

NeutralsulfitKokning av björk möjliggör ett högt utbyte av hemicellulosa, vilket bidrar positivt till flutingens egenskaper och minskar vedkostnaden. Neutralsulfitkoket ska avbrytas när delignifieringen nått tillräckligt långt för att veden ska kunna defibreras skonsamt med en rimlig energiinsats, men innan nedbrytningen av hemicellulosa hunnit accelerera. Syftet med detta examensarbete var att undersöka utbytets och malningens inverkan på NSSC-massans egenskaper.En laboratoriestudie genomfördes där massan kokades till olika utbyten och maldes vid olika insatser. Resultatet av den studien användes sedan för att ställa om kokaren och raffinörerna på lämpligt sätt vid fabriksförsöken. Massaprover togs ut efter det andra kvarnsteget och skickades för analys.

Mutagena ämnen i livsmedel kan vara en riskfaktor till tumörutveckling hos människor. Studier har gjorts på ett flertal kött- och fiskprodukter där mängden av nitrosaminer, heterocykliska aminer samt polycykliska aromatiska kolväten har studerats efter olika tillagningsmetoder. Resultat visar att nitrosaminer bildas i kött och fisk vid rökning, stekning och ugnsstekning. Heterocykliska aminer bildas vid grillning, stekning, fritering, ugnsstekning samt vid tillagning i mikrovågsugn. Polycykliska aromatiska kolväten bildas vid grillning, stekning och ugnsstekning.