Bakgrund och problemformulering: Allt fler kvinnor, främst unga kvinnor, använder smärtstillande tabletter med Kodein. Kodein har en centralstimulerande effekt och ger förutom smärtlindring och avslappning ett behagligt lugn. Kodein har en stark beroendeframkallande potential med snabb toleransökning, vilket innebär att det är lätt att bli beroende av tabletterna. Forskning visar att kvinnor tar värktabletter för ångest, sömnproblem och i sista hand värk som egentlig anledning till att använda receptbelagda värktabletter. Effekten av Kodein innebär bland annat att kroppen efterhand slutar tillverka egna endorfiner.

Då jag som receptarie kommer att ha ett ansvar när jag expedierar läkemedel ville jag lära mig mer om interaktioner (samspelet) mellan olika läkemedel samt interaktioner mellan traditionellt växtbaserade läkemedel (TVBL) och vanliga läkemedel. Min avgränsning gällande TVBL kom att bli interaktioner mellan johannesört och vanliga läkemedel och detta därför att johannesört är det växtbaserade läkemedel som interagerar mest och kan ställa till det ordentligt vid fel kombinationer. Som receptarie har jag ett ansvar gentemot apotekskunden och därför kände jag att jag ville fördjupa mig i interaktionsproblematiken. Den farmaceutiska kompetensen innefattar i hög grad kunskapen om läkemedelsinteraktioner. Farmaceuter arbetar sida vid sida med sjukvården och har ofta kontakt med förskrivande läkare och då kan det vara bra att rent professionellt kunna hur specifika interaktioner yttrar sig.

Tramadol är en centralt verkande opioid vars smärtlindrande effekt främst anses bero av två mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men även en inhiberande effekt på återupptaget av och en stimulerande effekt på den cellulära frisättningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol Kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn är 10 gånger lägre jämfört med Kodein och 6000 gånger lägre jämfört med morfin.

Bipacksedlar är den enskilda individens enklaste möjlighet att på egen hand inhämta information om sitt läkemedel och bör därmed komplettera läkares och farmacevters information. Alla har ju inte tillgång till Internet till exempel för att kunna läsa informationen på fass.se. Informationen bör vara lättläst och lätt att förstå, utan att individen behöver medicinska kunskaper för att kunna tolka den. Därför bör bipacksedlar granskas och resultaten publiceras så att tillverkarna kan finna den optimala utformningen av bipacksedeln, så att den blir anpassad för gemene man. Studiens syfte var att granska bipacksedlarna för preparat inom gruppen icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, NSAID (M01A) samt läkemedel innehållande Kodein (N02AA59), dextropropoxifen (N02AC) och tramadol (N02AX).