Bakgrund: Deep Brain Stimulation (DBS) i nucleus subthalamicus (STN) och i kaudala zona incerta (cZi) har visat positiva effekter på motoriska symtom (rörelseförmåga och balans) vid Parkinsons sjukdom. Efter DBS har dock negativa taleffekter noterats, inklusive nedsatt artikulatorisk precision och stabilitet. Nedsatt artikulatorisk precisionoch stabilitet påverkar klusilproduktionen mest vilket kan resultera i att klusilexplosionen uteblir eller att multipla explosioner uppstår.Mål: Att undersöka artikulatorisk precision och stabilitet vid klusilexplosionen efter DBS i STN respektive cZi.Metod: I studien deltog 19 patienter varav 9 deltagare stimulerats i STN och 10 deltagare i cZi. Talinspelningar gjordes innan operation och ett år efter operation med DBSstimulering på och av. Klusilerna i talmaterialet delades in i tre kategorier, de med en klusilexplosion, de med två eller flera klusilexplosioner samt de utan klusilexplosion.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som återspeglar den talmotoriska samordningen. VOT betraktas även vara det mest tillförlitliga sättet att särskilja mellan tonande och tonlösa Klusiler.VOT hos barn har tidigare studerats i logopediuppsatser vid Linköpings universitet (Lundeborg et al., 2012; Larsson & Wiman, 2011). I dessa arbeten har dock inga upprepade mätningar gjorts, varför det föreligger behov att fastställa hur konsistent barns VOT är. Denna studie syftar till att undersöka hur konsistent klusilproduktionen är hos svenska barn i femårsåldern, samt utreda förekomsten av eventuella könskillnader.I studien medverkade 31 barn, 13 flickor och 18 pojkar där medelåldern var 5:6 år. Barnen fick benämna bilder av minimala par med klusilord tre gånger.

Voice onset time, VOT, är en akustisk tidsparameter som anses återspegla talmotorisk kontroll. VOT är den mest pålitliga akustiska parametern för att särskilja tonande och tonlösa Klusiler. I tidigare studier har VOT-värden för svenska barn uppmätts. Det har visat sig att barn med fonologisk språkstörning har avvikande VOT jämfört med typiskt utvecklade barn. Dock saknas undersökningar av hur lyssnare tolkar klusilord med avvikande VOT.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som speglar den talmotoriska kontrollen. VOT anses vara det mest tillförlitliga akustiska tecknet på om en klusil är tonande eller tonlös.Syfte: att undersöka och jämföra VOT hos barn i åldrarna 3, 4 och 5 år samt jämföra med tidigare publicerade svenska vuxenvärden.Metod: 83 barn (51 flickor; 32 pojkar) ljudinspelades vid produktion av minimala par för de svenska Klusilerna.Resultat: medelvärden för VOT minskade genomgående med åldern. Signifikanta skillnader erhölls mellan 3- och 5-åringarna för ljuden /t k b g/ samt gällande användandet av förton för tonande Klusiler. Jämförelser med vuxenvärden visade att vuxna i högre utsträckning hade förton för de tonande ljuden och kortare VOT för de tonlösa ljuden än de, i föreliggande studie, deltagande barnen. Inga signifikanta könsskillnader påträffades.Resultaten av föreliggande studie kan användas som referensmaterial vid bedömning av barn med talmotoriska störningar..

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som reflekterar den tidsmässiga samordningen av talmotoriken. VOT betraktas som det mest pålitliga akustiska kännetecknet på huruvida en klusil är tonlös eller tonande.Föreliggande studies syfte var att studera och jämföra VOT hos svenska barn (8, 9, 10, 11 år) och vuxna för att se hur utvecklingen sker samt för att ta fram svenska normvärden. Ljudinspelningar genomfördes på 150 barn och 36 vuxna vid uttal av de svenska Klusilerna i minimala par. Akustiska analyser av materialet utfördes sedan.Resultatet visade att de tonlösa Klusilerna föreföll produceras med vuxenlika VOT-värden från och med cirka nio års ålder. De tonande motsvarigheterna producerades med vuxenlik VOT omkring tio års ålder.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka ord elever i förskoleklass och år 1 använder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda på om detta är samma ord som används i läseböcker för tillsvarande skolår. Om inte så var fallet ville jag undersöka på vilket sätt de skiljer sig åt. I detta syfte analyserade jag några elevtexter och jämförde dessa med några läsebokstexter.Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig från läsebokstexterna genom at barnen använder långt fler ord som anses lästekniskt svåra än vad de möter i läseböckerna. Barnen använder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med Klusiler än vad som görs i läseböckerna.Frågar man barnen själva uppger 90 % att de kan skriva när de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som läsare.