Yeast and Clostridia is a problem in silage for farmers as contaminated silage may result in poor animal health and milk quality. Clostridia can produce toxins that, when consumed, acts as neurotoxins, it may also cause blown cheeses if the Clostridia contaminates milk. The purpose of this study was to investigate the cause, effect and interaction of yeasts and Clostridia in silage. Clostridia are microorganisms which are strictly anaerobic and consume carbohydrates and protein in the silage. Yeast is a fungus that is facultative aerobic and feed on carbohydrates in the silage.

Syftet med den här litteraturstudien är att gå igenom hur ensilering går till och vad som bör beaktas för att få ett hygieniskt och näringsrikt foder: vilka faktorer som är viktiga innan och efter materialet har ensilerats och vanliga problem i processen utvärderas. Slutligen beskrivs och jämförs vanliga ensileringssystem med dess för och nackdelar. Det är många faktorer som spelar in om ensileringen blir lyckad eller inte och det finns olika orosmoment i ensileringens olika faser. För att öka förutsättningarna för en bra ensilering förtorkas ofta grödan, det är också vanligt att tillsatsmedel används för att öka förutsättningarna till en ordentlig ensilering. Studien tar upp metoderna: balsilo, slangsilo, tornsilo och plansilo och jämför dessa i avseenden som är relevanta i jordbruket.

Många stall för hästar har bara ett fåtal djur och är ofta inte mekaniserade i samma utsträckning som stall för andra lantbruksdjur. Detta gör att det finns en efterfrågan från hästägare på ensilage eller hösilage i mindre balar, dels för att fodret ska hinna konsumeras av djuren innan det förstörs av den aeroba förskämningen, och dels för att mindre balar är lättare att hantera för hand. Pressningen av småbalar i fält är dock mer väderberoende och mer tidskrävande än att pressa storbalar, varför vissa foderproducenter istället väljer att pressa storbalar vid skörden som efter en tids lagring öppnas och pressas om till mindre balar innan försäljning. Det är dock i dagsläget oklart hur fodrets sammansättning påverkas av ompressningen. Syftet med detta examensarbete var därför att studera vilken effekt ompressning hade på kemisk och mikrobiologisk sammansättning i hösilage, samt att undersöka vilken effekt ett syrabaserat tillsatsmedel hade på konserveringsresultat och aerob lagringsstabilitet. För att undersöka dessa frågeställningar producerades totalt 13 rundbalar från samma vallskörd från en gräsvall beståndende av huvudsakligen timotej och ängsvingel.

Ensilering innebär syrefri konservering av vallfoder med hjälp av mjölksyrebakterier där aktivitet av oönskade mikroorganismer såsom Klostridier och enterobakter bör förhindras. Ett vallensilage med bra näringsinnehåll och god hygienisk kvalitet kan ge hög konsumtion och produktion hos mjölkkor. Syftet med studien var att studera effekten av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagets hygieniska kvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor. I försöket ingick tre förtorkningsmetoder och tre tillsatsmedelsbehandlingar, det vill säga totalt nio behandlingar. Förtorkningsmetoderna var bredspridning, enkelsträng och dubbelsträng och tillsatsmedelsbehandlingarna var två kemiska preparat; Promyr NF (> 75 % myrsyra, < 25 % propionsyra och salter av organiska syror; Perstorp AB, Perstorp, Sverige) och Kofasil Ultra (natriumnitrit, natriumbensoat, hexametylentetramin och natriumpropionat; Addcon Nordic A/S) som jämfördes med ett kontrolled utan tillsats. Studien genomfördes under hösten 2007 på Nötcenter Viken med 48 kor.