Generellt sett tog det storskaliga miljöarbete sin början på 1970-talet. För ridsportens del startades ett Klimatprojekt 2010 av flera stora branschorganisationer, med en klimatpolicy som följd året efter. Då ridsportföretags miljöarbete skiljer sig väsentligt åt mellan olika företag, syftar den här uppsatsen till att undersöka vilka drivkrafter och barriärer som kan identifieras utifrån ridsportföretagares uppfattningar kring miljöarbete. I studien har verksamheter som har, respektive saknar ett dokumenterat miljöarbete intervjuats och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorier kring drivkrafter och barriärer. De slutsatser som kan dras är att främst de sociala och de marknadsbaserade drivkrafterna ligger till grund för företagens miljöarbete.

Denna uppsats är en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i Laxå?, ett projekt som har velat lära människor hur man kan reducera sina koldioxidutsläpp. Arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet är att beskriva hur de får vardagen att fungera när de samtidigt försöker minska sin klimatpåverkan. En viktig teoretisk utgångspunkt är att vardagen är praktisk och till stor del består av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhälle används för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om både klimathotet och vilka förändringar de bör göra i sina vardagsrutiner.