Syftet med mitt examensarbete är att studera kommunikationen mellan lärare och elev. Det som är spännande är att se om kommunikationen mellan dessa fungerar. Detta kan ses med hjälp av den analysmodell som Wickman (2002) skapat. Han använde även denna modell för att studera kommunikationen. Studien kommer fokusera på lärarens kommunikation med eleven i ämnen som historia och matematik.För att kunna undersöka mitt syfte har jag som ovan nämnts tagit hjälp av Wickmans (2002) analysmodell.

SammanfattningI denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning.Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att på detta sätt upptäcka vad, hos sig själv eller i sin egen kommunikation, läraren använder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frågorna som ställts har varit vilka retoriska aktiviteter läraren använder sig av i undervisningstillfället, samt vilka didaktiska konsekvenser får användandet av dessa aktiviteter för undervisningen?Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lärare samlades lämpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.Grundläggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och även didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna.

Abstract Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med särskilt fokus på lärarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolåren 1 till 5 genomförts. Klassrums¬observationerna utfördes vid olika lektionstillfällen där grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssätt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema där kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. Lärarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrån begreppsbildning, formalisering och funktionalisering.

Skolan har en stor och viktig roll i att förbereda eleverna så att de kan ta aktiv del isamhället genom att kommunicera. Syftet med studien är att undersöka den muntligakommunikationen mellan läraren och eleverna i fyra olika klassrum i årskurs fem.Frågeställningarna vi utgått från i vår undersökning är följande: Är det läraren ellereleverna som initierar flest muntliga kommunikationer genom att ställa en fråga ellerkonstatera något? Har dialogen i klassrummet två eller flera deltagare? Vad är detför frågor som ställs och hur fördelas de mellan läraren och eleverna i klassrummet?Undersökningen baseras på en kvalitativ och kvantitativ studie där metoderna bestårav observation samt intervju. Intervjuerna fokuserar på hur lärare beskriver denmuntliga kommunikationen i klassrummen. Observationerna visar att lärarnadominerar i den muntliga kommunikationen genom att ställa öppna frågor som gereleverna möjlighet att tycka och reflektera.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av tidigare forskning undersöka hur grundskollärare kan arbete med matematikundervisning via problemlösning för att utveckla elevers matematiska kunnande; arbetets fokus är undervisning i årskurs 4?6. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med matematikundervisning via problemlösning har olika studier avseende arbetsmetoder, uppgiftstyper och lärarroller samt deras effekt på elevers kunnande bearbetats.Resultatet av denna studie visar att matematikundervisning via problemlösning kan ha positiva effekter på elevers kunnande i matematik. Lärare kan genom att överlåta ansvar åt eleverna, arbeta för en god Klassrumskommunikation som utgår ifrån vad elever kan och skapa möjligheter för elever med olika förkunskaper, stödja dem i deras kunskapsutveckling.Resultatet visar att elever har möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, resonemangsförmåga och kommunikationsförmåga genom detta arbetssätt. Huruvida elevers procedurförmåga utvecklas är inte lika tydligt men några av studierna tyder på att procedurförmågan kan utvecklas genom val av problem och hur lärare följer upp problemet.

The purpose of this bachelor's thesis is to examine how public libraries in Sweden handles their weeding procedures. A series of questions are asked: How does libraries in Sweden motivate weeding? What principles constitutes the procedure of weeding? Which aspects are given most importance when weeding is decided. How does views on weeding differ between libraries of different sizes? How does longer or shorter professional experience influence the view on weeding? The study was done through an online questionnaire which was sent to a number of staff members on different libraries via e-mail.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån.

 Title:              Not just words, classroom communication about subtraction in year 2Language:      Swedish with summary in English.Keywords:     Communication, mathematics, subtraction, teaching The purpose of this study is to analyze the mathematical communication in a classroom during a lesson in the field subtraction, and to find out how students describe their perception of mathematics that is communicated in the classroom.The study consists of the observations through the videotaping of two lessons in primary school grades 2 and student and teacher interviews related to these lecture occasions.Research indicates that Swedish pupils' mathematical skill continuously deteriorates in a national and international perspective, and that student experiences of mathematics in general are negative. The literature emphasizes the importance of communicating mathematics in various forms to deepen and develop understanding of concepts and mathematical operations. Communication must be generated between teachers and students but also between student and student to have a beneficial impact for the student.Our result demonstrate the different types of communication in the classroom but that communication does not always have a clear mathematical content in spite of teachers' mathematical intentions with teaching. The result also indicates that the mathematical communication that takes place, in essence, is a one-way communication where the teacher has a great opportunity to speak. The teachers perceived as oblivious to their own ways of communicating, but stressed in the interviews with an understanding of the importance of communication learning.