Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på och beskriva på vilket sätt och hur medvetet undervisande lärare arbetar med interaktionen lärare/? elev och interaktionen elever emellan vid val av Klassrumsaktiviteter, samt hur dessa val ter sig i praktiken. Metoden som används är en kvalitativ intervju med fyra Sfi-lärare som arbetar med olika kurser på en och samma skola samt klassrumsobservationer av lärarnas undervisning i deras egna grupper. Resultatet av studien visar att lärarna har en intention att arbeta utifrån interaktionens roll i andraspråkinlärningen och andraspråkundervisningen och använder sig av arbetssätt som främjar interaktionen mellan lärare och elever men även elever emellan. Flera av de aktiviteter som lärarna använder i sin undervisning, särskilt de som utförs i smågrupper, bidrar till en kreativ språkanvändning och en naturlig kommunikation trots att de sker i en institutionell samtalsmiljö.

Studien syftar till att få grundläggande kunskaper om hur barn lär med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar på för att utveckla och befästa elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar två områden; inlärningsstilar där fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie där det framkommer vilka begrepp som är viktiga för att få den förförståelse som krävs längre upp i årskurserna.I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befäster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hända under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning tränar och vilka lärstilar den vänder sig till.Det är mångfalden som leder fram till att eleverna erhåller en stabil taluppfattning..

Syftet med denna studie var att ta reda på gymnasieelevers inställning och attityder till de aktiviteter som förekommer i samband med skönlitterär läsning i ämnena svenska och engelska. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är dialogens betydelse för kunskapsinhämtande i samband med läsning av skönlitteratur. Även teorin om den proximala utvecklingszonen ligger till grund för studien. Forskning inom området visar att variationen av Klassrumsaktiviteter i anslutning till litteraturläsning befrämjar lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts i två gymnasieskolor och de elever som deltagit i undersökningen kommer från olika program och olika årskurser.

Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssätt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod användes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. På grund av den ringa forskningen inom gymnasiet både nationellt och internationellt, inkluderades studier från olika delar av världen men också från olika skolnivåer. De inkluderade studierna hade sin fokus på fysikinnehåll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgränsningar gällande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken.Resultatet visar bland annat att elever kan bära på missuppfattningar både vad gäller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet är relaterade.

I skolans undervisning ingår momentet tala, vilket vissa elever upplever som oerhört krävande och frustrerande. Under senare tid har kommunikativa färdigheter alltmer betonats som avgö-rande inom utbildning och arbetsliv, men trots att elevers muntliga färdigheter anses så vikti-ga, organiseras undervisningen inte alltid så att elevers muntliga förmågor tränas och utveck-las. De elever som sällan eller aldrig deltar i muntliga aktiviteter i klassrummet, riskerar att inte nå målen och hamnar dessutom lätt i ett utanförskap, stigmatiserade av identiteten som ?tyst? elev.I denna kvalitativa studie undersöks några elevers upplevelser av muntliga aktiviteter i klass-rum. Frågeställningarna som besvaras är om alla elevers röster blir hörda, hur eleverna upp-levt aktiviteterna och hur man kan öka elevers deltagande i muntliga aktiviteter.