Syftet med föreliggande kvantitativa studie är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk Klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni. Sambandet mellan Klassposition och hälsa kan ta sig uttryck i två riktningar - något som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgår från att en individs Klassposition påverkar ens framtida hälsa, där en lägre Klassposition riskerar att leda till sämre hälsa. I kontrast till detta utgår selektionsteorin från att en individs hälsa påverkar Klasspositionen, där ohälsa tenderar att leda till en lägre Klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgångspunkt.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anställda som är tillfredsställda i arbetet är mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt än de som inte är tillfredsställda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida Klassposition på arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att få hjälp av sina arbetskamrater är faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) där de som har en tjänsterelation betraktades som högre tjänstemän och mellantjänstemän, de som hade ett blandat kontrakt sågs som lägre tjänstemän och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes på det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) från år 2010.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och Klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om Klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda Klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida Klasspositioner har betydelse och i så fall vilken i förekomsten av sådana förhållningssätt. Syftets formulering ledde till två frågeställningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas Klassposition någon betydelse, och i så fall vilken i förekomsten av negativa förhållningssätt till invandrare? Uppsatsen ligger nära en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes främst intervjuer, men även observationer, med 16 unga killar läsandes på tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har även Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhållningssätt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnokroppar konstrueras intersektionellt i lönearbetet, men också hur den subjektiva uppfattningen och erfarenheten av den intersektionella kroppen ter sig. Vi vill undersöka en samverkan mellan kroppens konstruerande och det eventuella reproducerandet av kroppar som ett förkroppsligande av normer innebär. För att möjliggöra en jämförelse mellan kvinnor i skilda Klasspositioner har vi i vår undersökning valt att studera dels kvinnor med ?klassiska? arbetaryrken, dels kvinnor med ?klassiska? medelklassyrken. Att vi valt att titta närmare på kroppen just i lönearbetet beror på att det ofta är här olika maktasymmetrier verkar i sin mest koncentrerade form.Frågeställningar:?Hur upplevs den lönearbetande kroppen av kvinnorna själva??Hur förkroppsligas de sociala processerna hos kvinnor beroende på Klassposition?Metod och material:Vi har genom litteraturstudier av befintlig litteratur om intersektionalitet, kön, kropp och klass utvecklat den teoretiska diskussionen som ligger till grund för analysen.

Den prekära konsthantverkarenPrekariatet, en framväxande ny klass som utmejslar konturerna av en social grupp. Här sammanförs individer under samma paraply, trots att de har helt olika utbildningar, eller ingen utbildning alls eller liknande sociala och ekonomiska förhållanden, så delar de samma politiska verklighet. De som befinner sig i tillvaron upplever att den är provisorisk och de lider av kronisk otrygghet.Ordet ?prekär? betyder ?mycket bekymmersam?. Den nya samhällsklass som kallas ?prekariatet? har det just bekymmersamt.Syftet med mitt projekt är att använda material, en arbetsplatskultur och processer inom bemanningsbranschen och integrera dem med min konsthantverksprocess för att skapa en visuell berättelse om en Klassposition..

Arbetet är en litteraturstudie över fyra olika teorier om klasser, nämligen Marx, Weber, Erikson och Goldthorpe samt Wrights teori om klasser. Teorierna beskrevs, jämfördes med varandra samt utvärderades utifrån deras förmåga att nå upp till den vetenskapsteoretiska läran falsifikationismens ideal. För att förklara materialet användes diskursanalys där avsikten var att se hur senare texter om klass byggde på tidigare ? d.v.s. diskursiva praktiker.