Sök:

Sökresultat:

38 Uppsatser om Klasskillnader - Sida 1 av 3

Det akademiska arvet : En kvantitativ studie av klasskillnader i utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns Klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om Klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara Klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om Klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av Klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har Klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av Klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte Klasskillnader i kulturellt kapital förklara Klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att Klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning..

Den blomstertid nu kommer...Eller? : Om lärares eventuella arbete för att skapa samma förutsättningar för alla elever.

Detta arbete syftar till att ta reda på om och i så fall hur lärare motverkar och förebygger Klasskillnader, mellan akademikerbarn och arbetarbarn i skolan. Jag genomförde en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med två verksamma lärare och två läraraspiranter. Resultatet bearbetas, analyseras och diskuteras utifrån olika teorier som behandlar Klasskillnader, socialisation samt läroplaner. Arbetet mynnar ut i ett resultat som kan bekräfta att akademikerbarn klarar sig bättre än arbetarbarn i skolan och att lärare inte har någon speciell plan för hur man ska arbeta för att motverka dessa skillnader. Intervjupersonerna menar att orsaken till att man inte kan bemöta detta på bästa sätt beror dels på att det krävs mer resurser i skolan, dels att det krävs en större medvetenhet bland lärare om detta segregeringsfenomen..

Tuberkulos : En studie av vården av patienter med tuberkulos på Lugnets sanatorium i Växjö mellan åren 1920-1926 avseende köns- och klasskillnader

The topic of this paper is tuberculosis, especially in regard to the sanitarium movement and the efforts that were made to cure, ease and stop the spreading of the disease. The sanitarium movement was established in the late 19th century before any effective cure for the disease had been found. At this time the only treatment for the patients were fresh air, rest and good food. The paper analyses the case books for some of the patients at the sanitarium Lugnet which was situated close to the Swedish town Växjö in order to see if the treatment of the patients differed depending on gender. The result of the inquiry suggests that there were no difference in the treatment of men and women..

Ropen skalla - tillit åt alla : En studie om klasskillnader gällande tillit till offentlig sektor

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns Klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor.

Andraspråkselevers skrivutveckling : utifrån ett genreteoretiskt perspektiv

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att genusstrukturer i samhället kan likställas med Klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna..

Klasser som påverkar : Om klasskillnader och förändring i politiskt deltagande under perioden 1968 - 20000

The purpose of this thesis is to see how small differences in a store can affect the customer behavior. The changes consist of auditory and visual sensory cues. Since many companies today makes a lot of changes in their styling element, but without knowing how it really affects the customer behavior we thought it would be interesting to see by doing an experiment at IKEA. The study is therefore based on a quantitative research method, where theories have been described and from which hypotheses have been derived to test the theories. The experience took place at IKEA during two weeks where 5732 observations were made.The result from the experiment is that the sensory cue sight makes individuals spend more time in the environment but not creating attention.

Folkbildning, genus och klass : En jämförelsestudie mellan Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att genusstrukturer i samhället kan likställas med Klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna..

FULT

Efter att ha gått tre år på Konstfack har jag blivit medveten om Klasskillnader på ett sätt som jag inte varit förut. Eftersom jag själv kommer från en lägre stående klass än majoriteten av personerna på Konstfack har detta varit påtagligt under dessa år. Jag har fått lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie där jag börjar ifrågasätta varför jag måste underkasta mig dessa och varför jag måste osynliggöra min bakgrund på det sättet som jag upplevt nödvändigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet. I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gå emot de regler som jag upplevt finns i konstvärlden. Nämligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt.Jag har provat på att tillåta mig själv att skita i dessa regler och gå helt efter mitt egna tycke, smak och magkänsla.

Gymnasieutbildning eller andra vägar : vad påverkar ungdomars val?

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Rekonstruktörens skadeståndsansvar

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla Klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

"Mannen säger det han vet; kvinnan säger det som behagar" : En studie av manligt och kvinnligt språk i Strindbergs sorgespel Fröken Julie

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare är syftet att undersöka om det finns några skillnader vad gäller talutrymme och känslosamhet mellan kvinnor och män i dramadialogen. Metoden består av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning på stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och känslosamhet. Resultatet visar en stor mängd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme är större än kvinnornas. Undersökningen visar också att graden av känslosamhet i dramat inte enbart är könsbundet.

Bör ett tidelagsförbud införas? : en rättssociologisk och rättsteoretisk diskussion

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla Klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Hantverk för utvecklande samarbeten : Om processen att leda hantverksprojekt med biståndssyfte tillsammans med utvecklingsländer

Syftet med studien är att undersöka möjligheter och svårigheter under hantverksprojekt med biståndssyfte i samarbete mellan Sverige och utvecklingsländer. Syftet är även att undersöka huruvida hantverksprojekt med biståndssyfte kan leda till ökad kunskap och förståelse mellan kulturer. Frågeställningarna berör huruvida hantverksprojekt med biståndssyfte ger möjligheter till utveckling för befolkningen i utvecklingslandet och hur kontrollen av rättvisan för arbetarna efterföljs. I teoribakgrunden visas olika exempel på erfarenheter av hantverksprojekt med biståndssyfte. Med kvalitativ ansats har erfarenheter ur en biståndsarbetares arbete eftersökts med hjälp av intervju.

Kronvittnen i svensk rätt : idag och i framtiden

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla Klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Djurskydd och sekretess inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten : en konflikt

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla Klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

1 Nästa sida ->