Dagens samhälle är förvisso inte samstämmigt med gårdagens och inte heller morgondagens. Trots att det i samhällsdebatten idag gärna hävdas att klassamhället snart inte längre existerar så finns det fortfarande där i alla högsta grad. Ett samhälle där individer upplever klasstillhörighet och där Klassidentiteten är en del av den sociala identiteten.Genom en litteraturstudie som baseras på tre rikstäckande undersökningar i ämnet Klassidentitet har jag studerat hur viktig känslan av klasstillhörighet och Klassidentitet är för individens identitetsskapande. Med en pedagogiskt sociologisk ansats har jag sökt besvara frågan; Hur inverkar klasstillhörighet och Klassidentitet på individens identitetsutveckling? Samt med följdfrågan; vilken påverkan kan en underskattad eller försvagad syn på klasstillhörigheten få för individens identitetsutveckling? Resultatet visar att en majoritet av de tillfrågade i materialet anser att klassamhället fortfarande förekommer samt att de känner klasstillhörighet och kan identifiera sig med sin klass, vilket visar att det närmast kan ses som oansvarligt att i dagsläget försöka ignorera klassindelningens existens.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur förhållandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö såg ut samt hur musikerna själva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om ämnet. Jag har vidare studerat om det går att utläsa en Klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det går att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig Klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik där social bakgrund inte spelade någon roll och klass var inte heller något som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse där musiker möttes över generationer..

Min studie behandlar social rörlighet som har sin grund i de stora folkförflyttningar som har skett under andra hälften av 1900-talet på grund av krig. Mitt syfte är att undersöka hur klass gör sig gällande i mina tre informanters liv samt hur deras Klassidentitet har förändrats vid flytten till Sverige. Indirekt talar jag även om den klassresa som mina informanter gör, då de lämnar sitt gamla liv och etablerar sig i det svenska samhället. Det är en undersökning som utgår från ett kulturhistoriskt perspektiv, där sociologen Pierre Bourdieu och hans syn på klass har varit den främsta inspirationskällan. Resultatet visar att mina informanter har med sig vissa betydelsefulla kapital då de anländer till Sverige.